Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
📉 Sverige fĂ„r mer frĂ„n mindre

📉 Sverige fĂ„r mer frĂ„n mindre

DEL 1: LÀgre koldioxidutslÀpp och mindre föroreningar trots fler invÄnare och ekonomisk tillvÀxt. Sverige fÄr mer frÄn mindre, skriver Jonas Grafström och Christian Sandström.

Jonas Grafström
Christian Sandström
Jonas GrafströmChristian Sandström

Det skrivs för fĂ„ positiva böcker och tidningsartiklar om vĂ€rldens tillstĂ„nd. Bortsett frĂ„n nĂ„gra klart lysande stjĂ€rnor som Steven Pinker och den framlidne Hans Rosling har det funnits fler domedagsprofeter Ă€n optimister. MIT-forskaren Andrew McAfee Ă€r nĂ„got sĂ„ ovanligt som en miljöoptimist. Hans bok More from Less: The Surprising Story of How We Learned to Prosper Using Fewer Resources―and What Happens Nexthar fĂ„tt stort genomslag de senaste Ă„ren. Som alla bra böcker vĂ€cker den frĂ„gor. McAfee visade att av de sextiotalet naturresurser han undersökte i USA hade i princip alla anvĂ€nds mindre över tid. McAfees bok fick oss att frĂ„ga hur det ser ut i Sverige.

Fördelen med att vara forskare Àr att man ibland kan ta sig tid att besvara frÄgor man funderar pÄ. Resultatet blev boken Mer för mindre?: tillvÀxt och hÄllbarhet i Sverige (finns att ladda ner gratis hÀr). Utvecklingen i Sverige mellan 1990 och 2018 studerades. Under de fyrtiotalet talartillfÀllen dÄ vi presenterade boken har ingen varit i nÀrheten av att gissa att Sveriges miljö har utvecklats sÄ bra som den har gjort. Okunskapen var mycket utbredd oavsett om det var svenska eller utlÀndska akademiker och studenter. I denna översiktsartikel gÄr vi igenom nÄgra av de viktigaste resultaten.

Mer för mindre?: tillvÀxt och hÄllbarhet i Sverige (finns att ladda ner gratis hÀr).

Koldioxid

I vÀrlden har utslÀppen de senaste Ären ökat, men i Sverige ser utvecklingen annorlunda ut, hÀr kombineras ökad tillvÀxt med miljöframsteg. Mellan 1990 och 2018 som boken studerar vÀxte den svenska ekonomin med 90 procent, befolkningen med 1.6 miljoner och koldioxidutslÀppen minskat 27 procent. Under perioden nÀr ekonomin vÀxte med 90 procent anvÀnde vi 0.07 procent mer el, en el som producerades grönare.

Vilka Àr dÄ orsakerna till denna minskning? Teknisk utveckling har varit en nyckelkomponent. De totala utslÀppen frÄn bilar har minskat med 21 procent sedan 1990, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner. Energieffektiviseringen av fordonsflottan har gÄtt snabbt dÄ Àldre fordon ersatt nya, mer brÀnslesnÄla. Fordon som lÀmnar flottan (skrotas) bidrar ocksÄ till en minskning av utslÀppen. KoldioxidutslÀppen frÄn personbilsflottan som helhet (gamla och nya) sjönk frÄn 149 g/km (6,0 l/100km) 2018 till 146 g/km (5,9 l/100km) 2019. Nya bilar drar lÄngt mindre Àn genomsnittet och man kommer uppemot 70 mil lÀngre pÄ en motsvarande tank jÀmfört med morfars jÀtte Toyota frÄn tidigt 2000-tal.

Figur 1. Total BNP miljarder, koldioxidutslÀpp tusen ton. KÀlla: NaturvÄrdsverket och SCB

Den hÀr sortens utveckling Àr dÀrmed lÄngt ifrÄn unik för Sverige.  I en majoritet av EU lÀnderna har utslÀppen minskat samtidigt som vÀlstÄndsnivÄn har ökat. UtslÀppen av koldioxid minskade sammanlagt med 25 procent mellan 1990 och 2019, medan ekonomin vÀxte med 63 procent under samma period.  I en del lÀnder har BNP vuxit med över 100 procent medan utslÀppen har halverats. Detta Àr extra intressant dÄ 80 procent av vÄr import kommer frÄn dessa lÀnder och den samlade importen frÄn hela Asien Àr motsvarar 10 procent.

Föroreningar

Luftföroreningarna i Sverige har minskat avsevÀrt. Sedan 1990 syns fall pÄ uppemot 80 procent i flera kategorier. 24 av 26 luftföroreningar som NaturvÄrdsverket publicerar data för minskade i absoluta tal sedan 1990. Den största procentuella nedgÄngen skedde i utslÀppen av bly, som sjunkit med 95 procent men Àven svaveldioxid har uppvisat en kraftig minskning pÄ 80 procent sedan 1990. I genomsnitt har minskningen varit 52 procent. DÄ BNP har ökat med 85 procent under samma tidsperiod Àr nedgÄngen i relation till BNP betydande och visar att vi i Sverige klarade av att kombinera en snabbt vÀxande ekonomi med en förbÀttrad luft.

I flera utslÀppskategorier har det handlat om kraftiga nedgÄngar i utslÀpp, exempelvis minskade utslÀppen av bly till luft med 97 procent beroende pÄ att teknikutveckling inom fordonsindustrin möjliggjorde ett byte till renare alternativ, politiken drev Àven pÄ. Minskningen i utslÀpp av kolmonoxid, flyktiga organiska Àmnen och kvÀveoxider under de senaste 30 Ären kommer frÄn transportsektorn. DÀr Àr katalytisk avgasrening den viktigaste förklaringen.

Nedfall av svaveloxid leder till försurning av mark och vatten. Kraftig försurning pÄverkar djur och vÀxter pÄ land men frÀmst i sjöar och vattendrag. UtslÀppen av svaveldioxid har gÄtt ner med 80 procent sedan 1990. NedgÄngen i anvÀndning av kol och eldningsolja tycks vara frÀmsta orsaken till minskningen. KvÀveoxidavgiften och svavelskatten bedöms ha bidragit till innovation och mer energieffektiva produktionsprocesser, vilket möjliggjort utslÀppsminskningar till lÄga kostnader.

Exponering för partiklar Àr associerat med andningsbesvÀr och andra luftvÀgssymtom, men Àven hjÀrt- och lungsjukdomar. Totala utslÀpp av fina partiklar minskade med 59 procent mellan 1990 och 2018. Industriprocesser för tillverkning av papper och massa, striktare avgaskrav och införande av miljöklasser för fordon bedöms vara centrala faktorer för nedgÄngen i utslÀpp.

Figur 2. Luftföroreningar, index. KÀlla: NaturvÄrdsverket (HÀmtat frÄn SCB-statistikdatabasen)
Figur 3. Luftföroreningar, index. KÀlla: NaturvÄrdsverket (HÀmtat frÄn SCB-statistikdatabasen)

Hopp Àven för andra lÀnder

Den stora poÀngen i vÄr bok Àr att om Sverige kan förbÀttras finns det hopp och möjlighet för andra lÀnder att förbÀttras. Det finns ingen anledning att bryta ihop trots att det ser mörkt ut globalt, i stÀllet bör vi ta fram morgondagens teknologi.

Likt McAfee fann för USA finns det positiva nyheter för miljöutvecklingen i Sverige, dÀr det exempelvis har skett imponerande minskningar i utslÀppen av miljögifter de senaste 25 Ären. Det verkar som att en kombination av miljölagstiftning och teknologiska framsteg har förbÀttrat miljön samtidigt som vi upplevt ekonomisk tillvÀxt. FörÀndring Àr inte bara möjligt utan har ocksÄ skett, vilket Àr viktigt att uppmÀrksamma.

För att för att leva upp till Parisavtalet mĂ„ste de globala vĂ€xthusgasutslĂ€ppen minska. Även om de globala utslĂ€ppen inte har minskat, har vĂ€xthusgasutslĂ€pp frĂ„n utvecklade ekonomier som EU och USA sjunkit trots fortsatt ekonomisk tillvĂ€xt. Detta Ă€r tack vare att teknikutvecklingen i mĂ„nga ekonomier har bidragit till en kraftig nedgĂ„ng i priserna pĂ„ förnybar energiteknik, vilket har förbĂ€ttrat de ekonomiska förutsĂ€ttningarna för att snabbt minska koldioxidutslĂ€ppen.

Jonas Grafström, forskare och vice VD pÄ Ratio
Christian Sandström, bitrÀdande professor pÄ Ratio och Jönköping International Business School

Underlaget och siffrorna finns tillgĂ€ngliga boken Mer för mindre? – tillvĂ€xt och hĂ„llbarhet i Sverige. LĂ€s mer om boken hĂ€r.

đŸ„€ Peak Stuff
Den amerikanska ekonomin förbrukar nu mindre resurser, inte mer. USA har nÄtt Peak Stuff. Det visar kraften i digitalisering, och att fortsatt utveckling Àr vÀgen fram till ett miljömÀssigt hÄllbart samhÀlle.

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter