Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
⚡️ Torium – en gamechanger för framtida energiförsörjning?

⚡️ Torium – en gamechanger för framtida energiförsörjning?

För att motarbeta klimatförändringarna måste vi avvika från fossila bränslen och välja en ny strategi. Men ett viktigt frågetecken kvarstår: Hur är det med kärnkraften? Kan torium ha en nyckelroll att spela?

Vincent Roose
Vincent Roose

Dela artikeln

Låt oss börja i rätt ände. Hur fungerar kärnkraft egentligen? Enkelt uttryckt använder den radioaktiviteten som genereras av klyvning av atomer (vanligtvis av uran 235 eller plutonium 239) för att värma vatten och omvandla detta till elektricitet. Tanken är att dela atomer med tunga kärnor genom att skjuta neutroner mot dem. Det skapar en kedjereaktion (strålning) som kokar vatten.

I teorin verkar det ganska enkelt, men denna metod är förbunden med vissa risker. Faktum är att om kedjereaktionen går över styr, eller om till och med en liten del av strålningen läcker, utgör det ett hot mot folkhälsan och miljön. Olyckorna i Tjernobyl (USSR, 1986), Fukushima (Japan, 2011), Three Mile Island (USA, 1979) eller Sellafield (Storbritannien, 1957) är alla kända exempel på kärnkraft som gått fel.

Trots kända olyckor är kärnkraften väldigt säker – och ren. Källa: Our World in Data

Förnybar energi eller inte – debatten är oändlig

Förespråkarna menar att kärnenergi har två stora fördelar. För det första släpper den inte ut några eller mycket små mängder växthusgaser. Därför är det ett enkelt och snabbt alternativ till kol- eller naturgaskraftverk. För det andra verkar det vara mer effektivt än andra sätt att producera el. Enligt American Office of Nuclear Energy har den till och med den högsta kapacitetsfaktorn.

Men utöver riskerna lyfter kärnmotståndarna ett faktum som ofta underskattas: kärnavfall. Kärnreaktorer i det utförande vi är bekanta med idag kanske inte släpper ut växthusgaser men de behöver ändå råmaterial, som orsakar avfall. Mycket avfall. I USA produceras varje år 2000 ton kärnavfall. För närvarande är de begravda i betongsarkofager, och deras radioaktivitet kvarstår från 1 000 till 10 000 år.

Torium som alternativ

Efter denna nödvändiga introduktion av problemet, låt oss rikta vår uppmärksamhet mot ett intressant alternativ: torium.

"Traditionella" kärnreaktorer drivs, som vi nämnde tidigare, av uran och plutonium. Men det finns andra kemiska grundämnen som kan inducera en kärnreaktion för att producera energi. En av dem är torium, och dess potential är av högsta intresse. Varför då?

Ett alternativ att hantera med försiktighet

Som vi kan se visar detta alternativ stor potential. Men trots dess fördelar är allt om torium inte guld. Eftersom dess attraktiva potential är fortfarande ren potential och förväntningar. Vi är fortfarande på experimentstadiet.

Länder som Kina, Kanada, Nederländerna och Norge bedriver flera testprojekt. Resultaten av dessa kommer att vara avgörande för utvecklingen av toriumbaserade reaktorer. De kommer verkligen att avgöra vilken typ av reaktorer som skulle vara mer lämpade för att utnyttja denna resurs.

Dessutom är avfallet från en toriumreaktor mindre farligt, men den klyvbara härledningen av torium avger gammastrålar med hög intensitet. Det kräver mer försiktighet och säkerhetsåtgärder vid hantering. Och vid höga temperaturer har smält salt en tendens att korrodera; därför skulle ytterligare skydd vara väsentligt för att garantera säkerheten.

Men om försiktighetsnivån respekteras och resultaten är övertygande, kan torium bli en gamechanger för kärnkraftsindustrin och ett nytt inslag att ta hänsyn till i debatten för eller emot kärnenergi.


Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter