Många framtidsvisioner handlar om hur vi kan utnyttja luftrummet på smartare sätt. Uber utvecklar flygande urbana taxifarkoster, och svenska Globhe samlar drönarpiloter i ett globalt nätverk för att kunna rycka ut i svår terräng med medicin eller kartläggning av katastrofområden.

Flaskhalsen är inte tekniken, utan juridiken – att få tillstånd för drönarleveranser är svårt. I Linköping har RISE genomfört experiment med lunchleveranser, och då var nyckeln samarbetet med den lokala flygplatsen för att få flyga i deras luftrum under vissa tider. På så sätt kunde man garantera Transportstyrelsen att kollisionsrisken i princip var obefintlig.

Googles systerbolag Wing lyckades under hösten 2019 utföra sina första drönarleveranser i staden Christiansburg i Virginia, USA, i samarbete med Virginia Tech. Det kan fortfarande ses som en testbädd, men under pandemin har efterfrågan på drönarleveranserna av naturliga skäl ökat kraftigt.

Samtidigt lanserade staden en slags skolbusstjänst, som kunde leverera skolmat och biblioteksböcker till de hemmaarbetande eleverna. Bibliotekarien Kelly Passek imponerades av de snabba Wing-leveranserna och lobbade för att boklån också skulle omfattas av tjänsten.

Sagt och gjort, efter terminsavslutningen i juni har nu stadens sommarlovslediga skolelever möjligheten att – först i världen – få sin lektyr levererad från himlen.

Lyssna även på mitt poddsamtal med Helena Samsioe, vd för Globhe.