Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🚀 Det kan ha funnits liv pĂ„ Venus

🚀 Det kan ha funnits liv pĂ„ Venus

Kan Venus varit bebolig i sin tidiga historia? Tre nya missioner ska ta reda svaret. Venus har lÀnge setts som en död planet, men modeller visar att sÄ inte behöver vara fallet. Vi har pratat med NASA-forskaren dr. Michael Way för att fÄ en insikt i missionerna och mysteriet med Venus.

Cornelia Ekvall
Cornelia Ekvall

Tre nya missioner till Venus annonserades i juni: tvÄ av NASA i deras Discovery Program och en av ESA i samarbete med NASA som en del av deras EnVision projekt. Missionerna ska utforska Venus tidiga historia och studera hur planeten har blivit en inferno-lik vÀrld trots mÄnga likheter med jorden. De tvÄ NASA-missionerna valdes frÄn deras 2019-uttagning.

För att förstÄ missionerna och mysteriet med Venus har vi pratat med doktor Michael Way, forskare vid The NASA Goddard Institute for Space Studies samt gÀstforskare vid Uppsala universitet. Han och hans team har med modeller visat att det finns en möjlighet att Venus kan ha varit bebolig tidigt i sin historia och de nya missionerna kommer kunna berÀtta om de har rÀtt.

Varför Venus?

Det Àr en mission vid Venus just nu, japanska Akatsuki. Missionen innan dess, the European Venus Express Mission, studerade mestadels planetens övre atmosfÀr och gjorde en del infraröda mÀtningar. Den missionen avslutades för 7 Är sedan, inleder Michael Way. Det Àr inte sÄ att vi inte har besökt Venus, utan snarare att vi inte utforskat planeten lika mycket som vi utforskat Mars. Detta trots att Venus ligger nÀrmare jorden Àn Mars.

− En av anledningarna, tror jag, Ă€r att Venus har haft mycket mindre uppmĂ€rksamhet dĂ„ det Ă€r en större utmaning att utforska Venus i jĂ€mförelse med Mars. PĂ„ Mars kan vi exempelvis placera rovers pĂ„ ytan eftersom planeten inte har en krossande atmosfĂ€r, resonerar Way.

Venus atmosfÀr komplicerar allting.

PÄ 70- och 80-talet skickade Sovjetunionen framgÄngsrika sonder till Venus. Amerikanerna skickade ocksÄ en lyckad sond vid namn Pioneer Venus som lÄg i omloppsbana kring Venus, samt var en in-situ sond. De skickade Àven Magellan-missionen som gjorde den första, och enda, globala radarkartan vi har av planetens yta, berÀttar Way.

− Vi mĂ„ste anvĂ€nda radar eftersom vi inte kan fotografera ytan som pĂ„ exempelvis Mars, dĂ„ Venus yta inte Ă€r synlig pĂ„ samma sĂ€tt, berĂ€ttar Way.

En bild skapad av Magellan-missionen som visar lager av lava pÄ Venus yta. Bild: NASA/JPL-Caltech

Se pÄ Venus som en exoplanet

Michael Way konstaterar att det Àr en hel del saker som har förÀndrats under de senaste 20 Ären. En aspekt som har förÀndrats mycket Àr den mÄngfald vi har upptÀckt bland exoplaneter.

Det finns mÄnga argument för att se pÄ och förstÄ Venus, jorden och Mars som exoplaneter, menar han.

– Vi har idĂ©er om vad den beboliga zonen Ă€r, men de idĂ©erna Ă€r baserade pĂ„ enbart jorden. Det finns exempelvis bevis för att Mars skulle kunnat vara bebolig, men hur lĂ€nge och huruvida liv kan ha uppstĂ„tt förblir i det dolda, förklarar Way.

HĂ€r förklarar NASA vad den beboliga zonen Ă€r för nĂ„gonting och vilken betydelse den har i jakten pĂ„ liv. 

Venus har lÀnge setts som en frÀmmande och fientlig vÀrld som varit död sedan dag ett. Men genom att studera exoplaneter har vi fÄtt mer kunskap om planeters evolution. Venus motsÀger den intuition vi har om planeters utveckling, förklarar Way.

− Hur kan vi ha en planet sĂ„ lik jorden i storlek, densitet och kemisk struktur, som trots detta har en tjock atmosfĂ€r dominerad av koldioxid och tre gĂ„nger sĂ„ mycket kvĂ€ve, frĂ„gar han.

Venus och jorden tros ha varit vÀldigt lika tidigt i solsystemets historia. Bild:NASA/JPL

En annan aspekt som förvirrar forskare Àr Venus avsaknad av ett magnetiskt fÀlt, vilket Àr ovanligt för utan ett magnetfÀlt borde inte en planet kunna ha en tjock atmosfÀr enligt vÄr tidigare intuition.  Exempelvis har Mars ett svagt magnetfÀlt och likasÄ en tunn atmosfÀr.

− Med vĂ„ra tidigare idĂ©er om planetĂ€r evolution gĂ„r detta inte ihop! Jag tror att, först och frĂ€mst, detta visar att Ă€ven om magnetfĂ€lt spelar en viss roll för vĂ„r förstĂ„else av atmosfĂ€rdynamik, berĂ€ttar magnetfĂ€lt inte hela historien, förklarar Way.

En till sak som jag tror har förÀndrats, fortsÀtter han, Àr att vi lÀnge trott att Venus kan ha haft en bebolig fas med flytande vatten pÄ ytan. Men, det finns en del frÄgetecken i denna hypotes. För det första har det varit svÄrt att förstÄ hur detta skulle kunna vara möjligt med tidigare modeller. Om vi betraktar en enkel endimensionell modell och tar jorden idag och flyttar den till Venus omloppsbana, och sedan drar tillbaka klockan 4 miljarder Är nÀr solen var 20 procent mindre ljus. DÄ skulle planeten utsÀttas för 40 procent mer strÄlning frÄn solen i jÀmförelse med jorden idag, ett faktum som borde göra planeten obeboelig.

Modeller kan hjÀlpa oss att förstÄ Venus

I en vetenskaplig rapport frĂ„n 1971 visar James Pollack med enkla 1D modeller att en planet lik jorden med 50 procent molntĂ€cke, ungefĂ€r vad jorden hade, gav en ”ohanterlig vĂ€xthuseffekt” och planeten blev dĂ€rav omöjlig att hĂ„lla sval. Men om han ökade molntĂ€cket till 100 procent hölls temperaturen runt 300 Kelvin, vilket Ă€r ungefĂ€r 27 grader Celsius. Även om han dĂ„ inte kunde berĂ€ttiga ett 100 procentigt molntĂ€cke, visade resultatet nĂ„got oerhört intressant om tidig bebobarhet, understryker Way. Antag att vi har en jordlik planet. Om den var tillrĂ€ckligt sval i sin tidiga historia skulle den kunnat hĂ„lla vatten kondenserad pĂ„ ytan i form av hav, precis som jorden, och dĂ€rav följa liknande evolutionsutveckling.

− I dessa tidiga hypoteser var idĂ©n att vi hade flytande hav, och i och med att solen blev ljusare med tiden, hettades planeten upp och klev till slut in i en ”ohanterlig vĂ€xthuseffekt”-fas. I princip kokades haven bort, förklarar Way.

DÀrför borde en planet som följer en liknande utveckling sluta upp med en atmosfÀr fylld av syre frÄn vattenmolekylerna, men Venus har inget syre i atmosfÀren. Detta visar pÄ ett stort problem med tidiga-hav hypotesen.

– Vi förstod inte hur vi kulle kunna göra Venus beboelig tidigt eller varför inget syre finns i atmosfĂ€ren, konstaterar han.

Men kan Venus trots detta varit bebolig? I en vetenskaplig rapport frÄn 2013 diskuteras olika evolutionÀra vÀgar för planeter. I rapporten visades Àven att Venus Àr precis pÄ grÀnsen mellan tvÄ olika vÀgar, dÀr den ena vÀgen skulle innebÀra att magmahav skulle kunna existera i flera hundra miljoner Är. Detta skulle kunna lösa problemet med syret, dÄ magmahaven skulle absorbera allt syre.

Den andra vÀgen skulle innebÀra en kort period av magmahav, precis som i fallet med jorden. Modellen Àr lÄngt ifrÄn perfekt, men den Àr en bra början, förklarar Way.

Var Venus bebolig tidigt i sin historia?

Runt 2014 modellerade min grupp exoplaneter, fortsÀtter Way. Samtidigt studerade en mastersstudent vid University of Chicago en stor parameterstudie av exoplaneter och insÄg att om en planet roterar sakta kommer atmosfÀrsdynamiken för en jordlik planet att förÀndras pÄ ett sÄ sÀtt att det skapas ett skyddande lager mot stark strÄlning. PÄ tvÄ korta meningar nÀmnde han att om Venus har roterat sakta under en lÄng period, och om man tar den stÀrkta isolationen med i berÀkningen, skulle planeten kunna ha flytande vatten pÄ ytan Àven idag! Vilket sjÀlvklart fÄngade mitt intresse och min grupp fortsatte genast undersöka detta, berÀttar Way.

− Min grupp gjorde en studie som fokuserade pĂ„ Venus frĂ„n ett planetĂ€rt perspektiv och vi kom fram till samma sak, förklarar han upprymt.

Modeller gjorda av dr. Michael Way och hans team visar att det finns en möjlighet att Venus har varit bebolig i sin tidiga historia. Bild: NASA/Lori Glaze‌

– Nu har vi ett sĂ€tt att rĂ€ttfĂ€rdiga ett 100 procent molntĂ€cke och trots detta göra planeten bebolig, ett faktum vi diskuterar i vĂ„r rapport frĂ„n 2016 Was Venus the first habitable world of our solar system?, berĂ€ttar Way.

Vi kan nu stÀlla oss frÄgan, var Venus den första beboliga planeten i solsystemet? I teorin skulle planeten kunnat ha flytande hav innan jorden, vilket skulle möjliggöra att liv började dÀr tidigare, fortsÀtter han.

Om Venus alltid har roterat lika sakta som den gör idag, har den ju ocksĂ„ gjort det för fyra miljarder Ă„r sedan, och detta argumenterar vi för i vĂ„r forskning. Jag tror att dessa argument kan ha hjĂ€lpt uttagningen av mission-koncepten eftersom vi visade att ”ja, Venus kan ha varit bebolig tidigt i sin historia” och detta mĂ„ste utforskas mer.

Mysterier kvar att lösa

Vi mĂ„ste lösa mysteriet med syret och förstĂ„ varför planeten tillslut hamnar i ett ”ohanterlig vĂ€xthuseffekt”-stadie. VĂ„ra modeller visar att skyddet frĂ„n molntĂ€cket skulle vara effektivt Ă€n idag, vilket skulle förhindra att planeten gĂ„r in i ett sĂ„dant stadie. Och vi behöver förstĂ„ vad som faktiskt hĂ€nder, berĂ€ttar Way.

I vĂ„r forskning frĂ„n 2020 fortsatte vi att diskutera lösningar och kom fram till att det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att driva en planet till ett ”ohanterlig vĂ€xthuseffekt”-stadie om planeten varit bebolig tidigt, pĂ„ grund av den lĂ„ngsamma rotationsdynamiken. Idag ser vi att ungefĂ€r 80 procent av Venus yta Ă€r ny, geologiskt. Detta Ă€r en konsekvens av vulkanutbrott. Vidare, Venus har inte plattektonik pĂ„ samma sĂ€tt som jorden, förklarar Way. I rapporten kom vi fram till tvĂ„ hypoteser, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n jorden, för att svara pĂ„ tvĂ„ frĂ„gor.

Hur hamnade Venus i ett ”ohanterlig vĂ€xthuseffekt”-stadie?

Den vanligaste anledningen till massutrotning pĂ„ jorden Ă€r inte asteroider. MotsĂ€gelsefullt mot den allmĂ€nna bilden Ă€r den största, och de flesta, massutrotningen i sjĂ€lva verket orsakad av vulkaner, förklarar Way. Om vi laddar jorden med för mycket koldioxid frĂ„n dessa vulkanutbrott och gasutslĂ€pp kommer planeten inte ha tid att Ă„terhĂ€mta sig. DĂ€rför Ă€r vĂ„ran hypotes att Venus kan ha haft en bebolig period och att vulkanutbrott kan ha lett planeten in i en ”ohanterlig vĂ€xthuseffekt”-fas, sammanfattar Way.

En datorgenerad bild av vulkanen Sapas Mons pÄ Venus. Bild: NASA/JPL

Vart Àr syret?

”Vad ser vi pĂ„ Venus yta?”, frĂ„gar han, ”jo vi ser att 80 procent av ytan Ă€r ny i geologiska termer”. DĂ€rav Ă€r vĂ„r hypotes att efter en period av aktiva vulkanutbrott genomgĂ„r planeten en förĂ€ndring, ett utbyte av material, av dess yta och det Ă€r denna förĂ€ndring som tar upp allt syre frĂ„n atmosfĂ€ren, likt magmahaven skulle ha gjort i de tidiga hypoteserna, förklarar han.

− Jag tror att vĂ„r rapport frĂ„n 2020 hjĂ€lpte mĂ€nniskor att förstĂ„ att denna hypotes skulle kunna vara möjlig, men om detta direkt influerade NASA:s val av missioner kan jag inte sĂ€ga. DĂ€remot jag tror inte rapporten gjorde nĂ„gon skada, resonerar Way.

Det Àr viktigt att komma ihÄg att detta Àr modeller och att vi skulle kunna ha helt fel, understryker han. Men det finns sÀtt att begrÀnsa modellerna och göra dem mer verklighetstrogna, vilket vi kan göra genom mÀtningar med exempelvis den kommande DAVINCI+ sonden. Sonden kommer slÀppas ner i atmosfÀren och Àr utrustad med en högupplöst masspektrometer som kommer att mÀta Àdelgaser i atmosfÀren pÄ sin nedfÀrd mot ytan. Förhoppningsvis kommer mÀtningarna hjÀlpa oss att förfina modellerna och kunna berÀtta hur mycket vatten Venus haft, nÀr planeten tappade vattnet och hur lÀnge den hade det. Och om sonden kan göra detta, vet vi om vÄra modeller stÀmmer, konstaterar Way.

En konstnÀrs tolkning av DAVINCI+ sonden, nÀr den faller Venus yta. Bild: NASA, GFC; CI LABS / Michael Lentz och andra

Vi behöver Àven förstÄ Venus för att kunna förstÄ Venusliknande exoplaneter, för om vi antar frÄn början att dessa planeter Àr döda utan liv, och det visar sig att de inte Àr det, har vi missat en otroligt stor möjlighet.

− Vi behöver Ă„ka tillbaka och undersöka för att verkligen kunna förstĂ„ denna vĂ€rld, avslutar Way.

Sammanfattning av missionerna

DAVINCI+
DAVINCI+ (Deep Atmosphere Venus Investigation of Noble gases, Chemistry, and Imaging) ska studera Venus atmosfÀr för att förstÄ hur den har formats, och dessutom se om Venus tidigare haft vatten pÄ ytan. För att göra detta kommer en tÄlig sfÀr slÀppas ner mot planeten som pÄ sin nedfÀrd kommer att genomföra mÀtningar av Àmnen i atmosfÀren. Dessutom kommer DAVINCI+ ta de första högupplösta bilderna av planetens motsvarande kontinentalplattor.

VERITAS
VERITAS (Venus Emissivity, Radio Science, InSAR, Topography, and Spectroscopy) ska kartlÀgga Venus yta för att bestÀmma dess geologiska historia. Missionen vill ta reda pÄ varför Venus och jorden Àr sÄ olika, trots deras liknande utgÄngspunkter. I omloppsbana kring planeten ska VERITAS skapa en 3D karta av topografin, och validera om plattektonik och vulkanism fortfarande Àr aktivt. Vidare, ska projektet dessutom undersöka ytans sten och vulkaner genom att kartlÀgga infraröd emission.

− Vi Ă„terupplivar vĂ„rt planetutforskarprogram med intensiv utforskning av en vĂ€rld NASA inte har besökt pĂ„ över 30 Ă„r, sĂ€ger Thomas Zurbuchen, NASA:s bitrĂ€dande administratör för forskning.

En konstnÀrs tolkning av Venus yta. Bild: NASA/JPL-Caltech/Peter Rubin

Vidare konstaterar Tom Wagner, forskare vid NASA:s utforskarprogram, att det Àr förvÄnande hur lite vi faktiskt vet om Venus.

– Det kommer vara som att vi Ă„terupptĂ€cker planeten, sĂ€ger han.

EnVision

EnVision ska göra detaljerade observationer av Venus för att förstÄ dess historia och relationen mellan Venus atmosfÀr och geologiska processer. NASA bidrar med the Synthetic Aperture Radar, VenSAR, som kommer göra högupplösta mÀtningar av planetens yta.

EnVision ska studera Venus för att förstÄ planetens tidiga historia. Bild: ESA

Med dessa missioner kommer det vara möjligt att avgöra om dr. Michael Way och hans teams modeller Àr korrekta eller om de behöver justeras. Med andra ord kommer vi förhoppningsvis veta om Venus faktiskt var bebolig en gÄng i tiden. Missionerna kommer Àven att hjÀlpa oss i jakten pÄ liv i universum genom att lÀra oss mer om möjligt liv pÄ utmanade vÀrldar.

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.