Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
👹‍🚀 ESA-resolutionens mĂ„l – sĂ€tta Europa i framkant i rymdsektorn

👹‍🚀 ESA-resolutionens mĂ„l – sĂ€tta Europa i framkant i rymdsektorn

Att hĂ€mta prover frĂ„n vĂ„ra gasjĂ€ttars mĂ„nar, bygga förmĂ„gan att skjuta upp astronauter i rymden och bekĂ€mpa klimatförĂ€ndringar. Det Ă€r dessa mĂ„l som kommer att Ă„terföra Europa till rymdens framkant. Åtminstone enligt ett fĂ€rskt ESA-manifest.

Jakob Holgersson
Jakob Holgersson

Den 19 november slÀppte Europeiska rymdorganisationens rÄd en resolution om att "accelerera anvÀndningen av rymden i Europa". Den Àr överenskommen av representanter frÄn flera europeiska lÀnder under en konferens och kallas Matosinhos Manifesto, efter den portugisiska staden dÀr konferensen Àgde rum.

Europa har haft en nÀrvaro i rymden frÄn praktiskt taget första början och har till och med legat i framkant inom vissa omrÄden. Men framför allt under det senaste decenniet har det vÀrlden över skett en ökning av rymdsatsningar och Europa har halkat efter sina konkurrenter.

Till exempel var den europeiska Ariane-5-raketen under cirka tjugo Är den mest anvÀnda bÀrraketen för tunga satelliter. Den har nu blivit omkörd av SpaceX:s ÄteranvÀndbara Falcon-raket. Och som du har kunnat lÀsa i Warp News sÄ finns det flera privata aktörer som antingen konkurrerar eller avser att konkurrera pÄ marknaden för uppskjutningar.

Ariane 5 vid uppskjutning frÄn Europas Spaceport i Guiana i Frankrike. Bild: European Space Agency

Manifestet, som bygger pÄ en rapport skapad av en rÄdgivande grupp, syftar till att ge nytt liv till de europeiska rymdsatsningarna. Rapporten specificerar vilken roll europeiska rymdsatsningar bör ha och i korthet Àr tanken att dessa insatser ska syfta till att ta itu med stora samhÀllsutmaningar, sÄsom klimatkrisen och efterföljande naturkatastrofer samt att sÀkra fortsatt bruk av sjÀlva rymden.

För att uppnÄ detta föreslÄs tre acceleratorer.

  • Snabb och motstĂ„ndskraftig krishantering: Att fĂ„ förmĂ„gan att snabbt och beslutsamt agera vid kriser. Att utveckla ett europeiskt krisinformationshanteringssystem, med rymdtillgĂ„ngar som kan samla in data och en sjĂ€lvlĂ€rande AI för att utvinna största tĂ€nkbara nytta av denna data.
  • Space for a Green Future: Att bedriva forskning och fĂ„ en förstĂ„else för vĂ„ra naturliga system. För att dĂ€refter bygga en beredskap för framtida scenarier och skapa lösningar för att sĂ€kra ett fortsatt och hĂ„llbart liv pĂ„ jorden. Att utveckla en digital "Tvillingjord" dĂ€r olika scenarier kan simuleras.
  • Skydd av rymdtillgĂ„ngar: För att skydda rymdtillgĂ„ngar och hĂ„lla vĂ„ra banor fria för att sĂ€kerstĂ€lla tillgĂ€ngligheten av rymdtjĂ€nster. Att fĂ„ förmĂ„gan att, oberoende av USA, övervaka rymden, identifiera och dĂ€refter kringgĂ„ hot.

Men ambitionerna slutar inte vid dessa utilitaristiska mĂ„l, det finns tvĂ„ andra som Ă€r markant mer ambitiösa och spĂ€nnande. Den första av dessa Ă€r att skapa en europeisk förmĂ„ga att sjĂ€lvstĂ€ndigt skjuta upp mĂ€nniskor i rymden. ÖnskemĂ„let hĂ€rrör frĂ„n insikten att rymdresor förvĂ€ntas bli en permanent, rutinmĂ€ssig och överkomligt prissatt verksamhet, att det skulle vara fördelaktigt för den europeiska ekonomin att delta i rymdturismen, och naturligtvis en tro pĂ„ att cislunĂ€ra aktiviteter kommer att forma kommande decennier.

– I dag har vi tre nationer (USA, Kina och Ryssland) som kan skjuta upp sina egna astronauter i rymden, med en som kommer upp mycket snart, Indien; och det kommer att finnas andra vid horisonten, sĂ€ger Dr Josef Aschbacher, generaldirektör frĂ„n ESA till BBC.

Datorgenererad bild av Jupiter sedd frÄn dess mÄne Ganimedes. Bild: AlexAndropov86/Pixabay

Det andra Àr att hÀmta prover frÄn vÄra gasjÀttars isiga mÄnar. Eftersom dessa mÄnar tros kunna upprÀtthÄlla liv, kan detta vara av monumental vetenskaplig betydelse. Och med tanke pÄ att det Àr nÄgot som aldrig har gjorts förut, skulle det sÀtta Europa i framkant och inspirera mÄnga européer att studera och arbeta inom STEM-omrÄden. Och för att uppnÄ detta mÄl kommer naturligtvis banbrytande teknologier att behöva utvecklas, som i och för sig kommer att frÀmja Europas kapacitet i rymden.

Att förverkliga de ambitioner som nÀmns i manifestet kommer att ta oövertrÀffade investeringar och mycket tid, sÀger Portugals vetenskapsminister Manuel Heitor till BBC. SÄ Àven om manifestet bÄdar gott för framtiden, Àr det lÄngt ifrÄn sÀkert att detta kommer att hÀnda. Men bara om en brÄkdel av dessa ambitioner skulle förverkligas, skulle det fortfarande vara gott skÀl att vara optimistisk.

💡
Vill du lÀsa mer om rymden? Kolla in vÄr Àmnessida!

FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter