Den 19 november släppte Europeiska rymdorganisationens råd en resolution om att "accelerera användningen av rymden i Europa". Den är överenskommen av representanter från flera europeiska länder under en konferens och kallas Matosinhos Manifesto, efter den portugisiska staden där konferensen ägde rum.

Europa har haft en närvaro i rymden från praktiskt taget första början och har till och med legat i framkant inom vissa områden. Men framför allt under det senaste decenniet har det världen över skett en ökning av rymdsatsningar och Europa har halkat efter sina konkurrenter.

Till exempel var den europeiska Ariane-5-raketen under cirka tjugo år den mest använda bärraketen för tunga satelliter. Den har nu blivit omkörd av SpaceX:s återanvändbara Falcon-raket. Och som du har kunnat läsa i Warp News så finns det flera privata aktörer som antingen konkurrerar eller avser att konkurrera på marknaden för uppskjutningar.

Manifestet, som bygger på en rapport skapad av en rådgivande grupp, syftar till att ge nytt liv till de europeiska rymdsatsningarna. Rapporten specificerar vilken roll europeiska rymdsatsningar bör ha och i korthet är tanken att dessa insatser ska syfta till att ta itu med stora samhällsutmaningar, såsom klimatkrisen och efterföljande naturkatastrofer samt att säkra fortsatt bruk av själva rymden.

För att uppnå detta föreslås tre acceleratorer.

• Snabb och motståndskraftig krishantering: Att få förmågan att snabbt och beslutsamt agera vid kriser. Att utveckla ett europeiskt krisinformationshanteringssystem, med rymdtillgångar som kan samla in data och en självlärande AI för att utvinna största tänkbara nytta av denna data.
• Space for a Green Future: Att bedriva forskning och få en förståelse för våra naturliga system. För att därefter bygga en beredskap för framtida scenarier och skapa lösningar för att säkra ett fortsatt och hållbart liv på jorden. Att utveckla en digital "Tvillingjord" där olika scenarier kan simuleras.
• Skydd av rymdtillgångar: För att skydda rymdtillgångar och hålla våra banor fria för att säkerställa tillgängligheten av rymdtjänster. Att få förmågan att, oberoende av USA, övervaka rymden, identifiera och därefter kringgå hot.

Men ambitionerna slutar inte vid dessa utilitaristiska mål, det finns två andra som är markant mer ambitiösa och spännande. Den första av dessa är att skapa en europeisk förmåga att självständigt skjuta upp människor i rymden. Önskemålet härrör från insikten att rymdresor förväntas bli en permanent, rutinmässig och överkomligt prissatt verksamhet, att det skulle vara fördelaktigt för den europeiska ekonomin att delta i rymdturismen, och naturligtvis en tro på att cislunära aktiviteter kommer att forma kommande decennier.

– I dag har vi tre nationer (USA, Kina och Ryssland) som kan skjuta upp sina egna astronauter i rymden, med en som kommer upp mycket snart, Indien; och det kommer att finnas andra vid horisonten, säger Dr Josef Aschbacher, generaldirektör från ESA till BBC.

Det andra är att hämta prover från våra gasjättars isiga månar. Eftersom dessa månar tros kunna upprätthålla liv, kan detta vara av monumental vetenskaplig betydelse. Och med tanke på att det är något som aldrig har gjorts förut, skulle det sätta Europa i framkant och inspirera många européer att studera och arbeta inom STEM-områden. Och för att uppnå detta mål kommer naturligtvis banbrytande teknologier att behöva utvecklas, som i och för sig kommer att främja Europas kapacitet i rymden.

Att förverkliga de ambitioner som nämns i manifestet kommer att ta oöverträffade investeringar och mycket tid, säger Portugals vetenskapsminister Manuel Heitor till BBC. Så även om manifestet bådar gott för framtiden, är det långt ifrån säkert att detta kommer att hända. Men bara om en bråkdel av dessa ambitioner skulle förverkligas, skulle det fortfarande vara gott skäl att vara optimistisk.