Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ€Š Here we go again: Ett nytt, mycket svajigt, pĂ„stĂ„ende om AI och temperaturökning sprids snabbt

đŸ€Š Here we go again: Ett nytt, mycket svajigt, pĂ„stĂ„ende om AI och temperaturökning sprids snabbt

En icke-granskad studie med extrema pÄstÄenden om datacenter och temperaturökningar sprids nu bÄde i nyhets- och sociala medier. Fram med vaccinet!

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

Förra veckan skrev jag om det falska pÄstÄendet om AI:s extremt stora törst och förbrukning av vatten. Nu sprids ett nytt pÄstÄende, som verkar vara minst lika svajigt.

I ett paper hĂ€vdar en grupp forskare att AI-datacenter (stora serverhallar) skapar en lokal temperaturhöjning pĂ„ i snitt 2 °C — en "data heat island effect" – upp till 10 kilometer frĂ„n ett datacenter. Vilket skulle pĂ„verka nĂ€ra 350 miljoner mĂ€nniskor.

LÄter illa, va?

Flera stora nyhetsmedier kastade sig över studien:

CNN:
Scientists have found an alarming environmental impact of vast data centers
They are creating “heat islands,” warming the land around them by up to 16 degrees Fahrenheit, and making life hotter for more than 340 million people.

Independent:
Data centers ‘warming the land around them by up to 16 degrees’
New research from the University of Cambridge reveals that the rapid expansion of AI data centers is creating "data heat islands" that significantly warm surrounding environments.

India Today:
AI Data centres creating heat islands, raising temp by 9°C, scientists confirm
In extreme cases, the jump can be as high as the difference between a pleasant Delhi winter morning and a scorching May afternoon.

LÄter riktigt illa, va?

Du kan slÄ av flÀkten och andas ut, för studien Àr mycket troligt ute och cyklar.

Återigen Ă€r det Andy Masley som jobbat hĂ„rt för att granska innehĂ„llet i papret, men jag har sjĂ€lv ocksĂ„ nagelfarit den.

Datan mÀter inte det forskarna pÄstÄr

För det första har studien inte granskats av andra forskare. Det i sig betyder inte att den innehÄller fel, men att som medierna ovan tvÀrsÀkert basunera ut resultatet Àr direkt oansvarigt.

Studiens allra största svaghet Ă€r att satellitdatan de anvĂ€nder mĂ€ter yttemperatur, inte lufttemperatur. AlltsĂ„ temperaturen pĂ„ mark, snö, grĂ€s, tak eller trĂ€dkronor. Trots det skriver de om "atmospheric heat", mikroklimat och effekter pĂ„ mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lfĂ€rd – slutsatser som krĂ€ver lufttemperaturdata, inte yttemperaturdata.

De menar att temperaturhöjningen beror pÄ spillvÀrmen frÄn datacentren. Den vÀrmen gÄr ut i luften och mÄste vara extrem bÄde i sin temperatur och mÀngd för att vÀrma upp jordytan upp till 10 kilometer frÄn datacentret.

IstÀllet finns en mycket rimlig förklaring till temperaturökningen: Ett datacenter innebÀr just nya ytor, som byggnader med tak, parkeringsplatser, vÀgar och annan infrastruktur kring det.

TÀnk dig effekten av att du gÄr barfota pÄ grÀs en varm, solig sommardag och sedan kliver ut pÄ en asfaltsvÀg.

DĂ„ man i studien valt bort datacenter i eller nĂ€ra stĂ€der – för att inte blanda ihop effekter frĂ„n den övriga staden – sĂ„ har dessa datacenter sannolikt ofta ersatt grĂ€s, skog, buskar eller annan natur. AlltsĂ„, nya ytor som Ă€r varmare.

Det hÀr Àr en otroligt uppenbar invÀndning, som man inte ens försöker testa i studien. Man kunde jÀmfört med andra typer av byggnader, som inte skapar spillvÀrme, och se om samma temperatureffekt uppstÄr dÀr. (Exempelvis ett stort logistiklager, som likt ett datacenter orsakar omkringliggande infrastruktur och byggnader.) Om ja, sÄ har yttemperaturökningen inget att göra med att det Àr ett datacenter. Om nej, sÄ kan de tyda pÄ att studien har rÀtt.

Faller pÄ sin egen orimlighet

En annan svaghet Àr just den enorma effekten. Utan att ens rÀkna pÄ det sÄ borde en varningsklocka ringt hos forskarna nÀr de tÀnkte pÄ vad som krÀvs för att spillvÀrme ska vÀrma upp ett sÄ stort omrÄde.

TĂ€nk dig att du kliver ut frĂ„n en restaurang och nĂ€r du gĂ„r förbi köket kĂ€nner du hur det blĂ„ser vĂ€rme frĂ„n en flĂ€kt. Det Ă€r restaurangkökets "spillvĂ€rme". SĂ„dana flĂ€ktar ska alltsĂ„ vĂ€rma upp ett omrĂ„de pĂ„ 314 kvadratkilometer! SĂ„klart skapar tusentals servrar mycket mer vĂ€rme Ă€n ett kök – men 314 kvadratkilometer!

Jag bad ChatGPT respektive Gemini gör en berÀkning som uppskattar mÀngden energi som krÀvs för att vÀrma upp ett omrÄde sÄ mycket som de hÀvdar i studien. Gemini kommer fram till 4,5 GW. ChatGPT kom fram till 2-4 GW.

Ett modernt, massivt hyperscale-datacenter har en maximal elförbrukning (och dÀrmed maximalt vÀrmeutslÀpp) pÄ ungefÀr 0,1 till 0,5 GW (dÄ studiens data avslutas 2024 finns sannolikt inga eller mycket fÄ datacenter som Àr sÄ stora i underlaget.) De 2-4 GW som fysiken krÀver för att upprÀtthÄlla den uppmÀtta temperaturgradienten över landskapet Àr dÀrmed ungefÀr fyra till 40 gÄnger högre Àn vad vÀrldens största datacenter överhuvudtaget kan producera.

Stoppa spridningen

Det finns ytterligare smÄ och stora problem med detta paper, men för det hÀnvisar jag er till Andy Masleys genomgÄng.

Nu fÄr vi gÄ in i pandemilÀge. Vaccinet mot att denna studie fÄr samma genomslag som det grundlösa pÄstÄendet om AI och vattenförbrukning Àr fakta och granskning.

Ser du att denna studie fortsÀtter att spridas okritiskt i nyhetsmedia eller sociala medier, skicka gÀrna denna och Andy Masleys artikel till dem.

Mathias Sundin
Arge optimisten


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.