• Grundvattennivåerna i stora delar av Niger har stigit med omkring fyra meter, vilket motsvarar 15 procent mer vatten i akvifererna.
• Tchadsjön nådde 2024 en yta på över 23 000 kvadratkilometer, nästan lika stor som på 1960-talet och tio gånger större än i mitten av 1980-talet.
• Bönder i södra Niger har låtit omkring 200 miljoner träd växa upp på tidigare trädlösa fält, och oryxantilopen är tillbaka i det vilda.

Richard Taylor, hydrogeolog vid University College London, säger att forskarna har belägg för ökad vattenlagring i marken över hela Sahel, från Etiopien till Senegal. Processen började på 1990-talet och har tagit fart de senaste fem åren. Brunnar fylls på. Uttorkade flodfåror, så kallade wadier, får tillbaka sitt vatten. Nya dammar bildas på tidigare torr mark.

Monsunen har blivit starkare

Regnet i Sahel styrs av den västafrikanska monsunen, som sveper in från Guineabukten mellan juni och september. Under torkåren nådde monsunen sällan tillräckligt långt norrut. Nu har den blivit starkare.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC beror förändringen på att Nordatlanten har blivit varmare. En orsak är den globala uppvärmningen. En annan är att Europa och Nordamerika har minskat utsläppen av sulfatpartiklar från kolkraft. Partiklarna bildade tidigare ett tunt dis som kylde havet och höll monsunen borta från Sahel. När luften blev renare blev havet varmare och monsunen drogs norrut igen.

Regnet faller ofta i kraftiga skyfall. Antalet extrema oväder har tredubblats sedan 1980-talet. När regnet träffar den hårt packade marken rinner det snabbt vidare till floder och wadier, som i sin tur leder vattnet ner i akvifererna. Taylor säger att regnets intensitet på vissa platser betyder mer för grundvattnet än den totala årsnederbörden. Eftersom det mesta vattnet i Sahel rinner inåt land till sänkor och sjöar, snarare än ut i havet, stannar det kvar i regionen.

Satellitdata bekräftar bilden. Nasas Grace-mission mäter små förändringar i jordens gravitation och har registrerat en kraftig ökning över Sahel under de senaste två decennierna. Forskarna kopplar det till att mer vatten lagras i marken.

Tchadsjön växer igen

Tchadsjön ligger på gränsen mellan Nigeria, Kamerun, Tchad och Niger. Sjöns krympning blev en symbol för torkan i Sahel. Nu växer den. Hydrogeologer vid universitetet i N'Djamena rapporterar att sjön 2024 nådde en yta på över 23 000 kvadratkilometer. Det är nästan lika mycket som på 1960-talet. Samtidigt fylls akviferen under sjön på.

En del av förklaringen är att mindre vatten tas ut uppströms. Bevattningsprojektet SEMRY i Kamerun, som en gång tömde floden Logone på det mesta av dess vatten, leder i dag bort betydligt mindre. Det gör att mer vatten når sjön.

Bönderna odlar mer och planterar träd

Med stöd av Världsbankens program PROLAC bygger bönder i Tchad, Niger och Kamerun upp småskalig bevattning kring oaser som fått tillbaka sitt vatten. Achta, en bonde i Tchad, berättade förra året att hon nu kan odla fyra gånger så stor yta som tidigare och har fördubblat sin lökskörd.

I södra Niger har bönder låtit omkring 200 miljoner träd växa naturligt på fält som tidigare saknade träd, enligt geografen Chris Reij. Det har höjt skördarna. Grödor som hirs och sorghum har grunda rötter och avger mindre fukt till luften än de djuprotade gräs de ersätter, vilket lämnar mer vatten kvar i marken.

Projektet Den gröna muren har utvecklats från en planerad trädbarriär till lokala insatser för att fånga regnvatten. Bönder lägger stenrader längs sluttningar, gräver små gropar kallade zai-gropar bland grödorna och bygger halvmåneformade vallar runt träd. Metoderna ökar markfukten och hjälper vattnet att sjunka ner i marken.

Nigeria planerar nu att återstarta South Chad Irrigation Project på 67 000 hektar vid Tchadsjöns stränder. Projektet övergavs när vattnet inte räckte till.

Djurlivet återhämtar sig

I naturreservatet Ouadi Rimé-Ouadi Achim i Tchad har wadierna fått tillbaka sitt vatten. Naturvårdare dokumenterar fler jordsvin, piggsvin, grävlingar och rävar. Den sabelhornade oryxen, som en gång förklarades utdöd i det vilda, har återinförts och räknar nu över 600 djur. Västafrikanska giraffer betar i områden där de tidigare försvunnit.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.