• Fram till 1999 låg utsläppen stabilt kring 6,6 miljarder ton koldioxid per år. Mellan 2015 och 2024 var de i genomsnitt 5 miljarder ton, och 2025 sjönk de till 4,1 miljarder ton.
• Huvudorsakerna är att den permanenta avskogningen har minskat, främst tack vare skogsskydd i Brasilien, och att ny skog tar upp koldioxid som motsvarar två tredjedelar av utsläppen från avskogning.
• Indonesien har återvätat mer torvmark sedan 2017 än vad Europa har gjort under hela sin historia, och Kina tar i dag upp mer koldioxid genom sin mark än landet släpper ut.

Utsläppen från avskogning, förlust av torvmarker och skador på skog har minskat under hela 2000-talet. Det visar den senaste rapporten Global Carbon Budget, som publicerades i tidskriften Earth System Science Data i maj, berättar Carbon Brief. Rapporten tas fram av dussintals forskare och konstaterar en statistiskt säkerställd minskning sedan slutet av 1990-talet.

Ett brant fall efter 2015

Under de fyra decennierna fram till 1999 låg de globala utsläppen från markanvändning ganska stabilt kring 6,6 miljarder ton koldioxid per år. Sedan dess har de fallit. Mellan 2015 och 2024 låg utsläppen i genomsnitt på 5 miljarder ton per år. Det är 23 procent lägre än genomsnittet för åren 1995 till 2004 och 19 procent lägre än för åren 2005 till 2014.

Preliminära siffror för 2025 visar att utsläppen sjönk ytterligare, till 4,1 miljarder ton. Enligt klimatforskarna Zeke Hausfather och Pierre Friedlingstein är det omkring 32 procent lägre än genomsnittet under 00-talet.

Rapporten beskriver ett brant fall efter 2015. Det beror på att utsläppen från torvbränder nådde en topp det året och därefter minskade, i kombination med en långsiktig nedgång i avskogningen i många länder under 2010-talet.

Friedlingstein, som leder Global Carbon Budget vid universitetet i Exeter, säger att utvecklingen under 2000-talet går åt rätt håll. Han bedömer att avskogningen bör fortsätta minska med den markpolitik som gäller i världen i dag.

Skogen växer tillbaka

Den viktigaste orsaken till minskningen är att den permanenta avskogningen har minskat. Permanent avskogning innebär att skog tas bort helt för att marken ska användas till jordbruk, gruvor eller städer.

Samtidigt tar ny skog upp allt mer koldioxid. Mellan 2015 och 2024 orsakade avskogningen utsläpp på i genomsnitt 6,96 miljarder ton koldioxid per år. Under samma period tog växande skog upp 4,76 miljarder ton per år. Det motsvarar två tredjedelar av utsläppen från avskogning.

Nästan hälften av upptaget, 2,2 miljarder ton per år, kom från nyplanterad och återplanterad skog. Resten, 2,56 miljarder ton, kom från skog som växer tillbaka på mark som odlats under en kort tid och sedan övergetts.

Brasilien vände utvecklingen

Brasilien, Demokratiska republiken Kongo och Indonesien stod tillsammans för 57 procent av världens utsläpp från markanvändning mellan 2015 och 2024. Två av dem har minskat sina utsläpp.

Enligt Friedlingstein är minskningen sedan 00-talet främst ett resultat av minskad avskogning i Brasilien. Avskogningen i landet ökade under 1990-talet och nådde en topp under 00-talet. Sedan dess har den fallit tack vare politik som skyddar skogen. Bland åtgärderna finns en handlingsplan mot avskogning i Amazonas från 2004, ett förbud från 2006 mot att köpa och finansiera soja odlad på avskogad mark i Amazonas, samt en utbyggnad av skyddade områden under andra halvan av 00-talet.

Julia Pongratz, professor vid universitetet i München och medförfattare till rapporten, säger att Brasilien är det enskilt viktigaste landet bakom både toppen i början av 2000-talet och den minskning som följde.

Indonesien återväter torvmarker

Under det senaste decenniet är det Indonesien som har bidragit mest till att minskningen tagit fart, enligt Pongratz. Landet har sedan 2017 återvätat mer torvmark än vad Europa har gjort under hela sin historia.

Torvmarker dräneras ofta för jordbruk eller för att bryta torv till odling och bränsle. Återvätning innebär att vattennivån återställs så att marken blir vattenmättad igen. Då kan ny torv bildas och kol lagras i marken.

Indonesien har också haft färre toppar i utsläppen från bränder kopplade till markanvändning under det senaste decenniet.

Kina tar upp mest koldioxid genom ny skog

Kina, EU och USA står för det största upptaget av koldioxid genom nyplantering och återplantering av skog. Tillsammans tog de upp 1,1 miljarder ton koldioxid per år mellan 2015 och 2024. Rapporten lyfter också fram att ny skog tar upp stora mängder koldioxid i Brasilien, Ryssland och Indonesien.

Kina införde en rad program för återplantering och bättre markförvaltning på 1990-talet. De har lett till att tiotals miljoner hektar skog har återställts. Forskning visar att programmen har ökat landets upptag av koldioxid betydligt och gjort att marken har gått från att vara en kolkälla till att bli en kolsänka. Kina tar i dag upp mer koldioxid genom sin mark än landet släpper ut från den.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.