Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💡 Optimist's Edge: Mjölk utan kor

💡 Optimist's Edge: Mjölk utan kor

En fabrik i Danmark kan ersätta nio procent av danska kor. Mjölk och andra mejeriprodukter kan produceras i bioreaktorer genom precisionsfermentering. Foodtech-bolag över hela världen arbetar nu hårt för att skapa en framtid där kossorna blir överflödiga.

Christian von Essen
Christian von Essen

Dela artikeln

📉 Vad folk tror

Det finns en stark uppfattning att mjölk från kor är någonting naturligt för oss människor – till skillnad från sådan som är framställd i bioreaktorer av människor i labbrockar.

I Warp News undersökning är uppfattningen tydlig: hela 81 procent svarar nej på frågan om de skulle kunna tänka sig att dricka mjölk skapad i en bioreaktor.

Men dagens mjölk är inte heller en produkt som är fri från processteknik – tvärtom händer det ganska mycket på vägen från ko till bord.

Det är inte ovanligt att vara skeptisk till nya innovationer som till en början ter sig både onödiga och omöjliga. Men inom kort kan vi njuta av produkter som ter sig identiska med den gamla mjölken – med betydligt lägre påverkan på djur, klimat, mark- och vattenanvändning samt hälsa.

📈 Här är fakta

  • Tekniken kallas precisionsfermentering bryggningsprocessen sker i bioreaktorer med hjälp av mikroorganismer – exempelvis alger eller jäst – som programmeras att skapa protein. Svårigheten är att på konstgjord väg skala upp produktionen av kasein och vassle, men utvecklingen går fort framåt.
  • Det handlar inte bara om mjölk har man skapat ett välfungerande mjölkprotein enligt konstens alla regler är det fritt fram att experimentera med ost, yoghurt, glass och andra mejeriprodukter. Därför växer branschen kraftigt nu.
  • Marknaden är gigantisk – konsultbyrån BCG estimerar att 11 procent av den globala konsumtionen av ägg, mjölk, kött och fisk kommer att ersättas av alternativa proteinkällor till 2035. Det låter kanske inte så mycket (och det finns mer optimistiska scenarier), men om man betänker att 2020 års nivåer låg på 574 miljoner ton, finns det en betydande marknad att täcka.
  • Det behövs alternativ – FN:s livsmedelsorgan FAO estimerar att efterfrågan på animaliskt protein kommer att öka mellan 50-100 procent fram till 2050.
  • Forskning och idealism – det är tydligt att det cellbaserade jordbruket till stor del drivs av lika delar klimatengagerade eldsjälar och nördiga labbråttor. Kombinationen är ganska spännande.
  • Mjölk utan bieffekter – Sveriges mjölkbönder arbetar enligt gedigna lagar kring djurvälfärd, renlighet och antibiotika. Så är inte fallet i alla länder. En viktig poäng är att de nya produkterna blir fria från laktos, antibiotika, hormoner och kemikalier.

Vilka utmaningar finns det?

  • Kostsamt – det är fortsatt dyrt och komplicerat att skala upp produktionen. Att brygga mjölk i bioreaktorer är förstås förenat med höga investeringskostnader, men i takt med att volymerna kan skalas upp kommer kostnaderna sjunka väsentligt – precis som med de flesta nya innovationer.
  • Vad ska det heta? En utmaning är begreppsdjungeln. I EU klubbades 2020 en ny lag som säger att växtbaserade mejerisubstitut inte längre får kallas för mjölk, yoghurt, och så vidare. Men vad innebär det för den här typen av bolag? Mjölk och ost producerad genom precisionsfermentering är ju de facto mjölk och ost, eftersom de innehåller mjölkprotein. Och därmed måste allergiker informeras om att produkten innehåller riktig mjölk.
  • Konsumenter är skeptiska – en rapport från FoodHack poängterar att det finns en viktig tröskel i att övertyga konsumenterna om den nya mjölkens förträfflighet (de 81 procent här ovan som är skeptiska).

Vad säger experten?

Daniel Skavén Ruben är Warp News foodtech-expert. Utöver sitt jobb på den växtbaserade ostutmanaren Stockeld Dreamery är han flitig rådgivare och investerare i en rad olika startups på området. Han menar att flera av de viktiga pusselbitarna kring den nya mjölken håller på att falla på plats.

– Många aktörer får nu ihop både näringsinnehåll, funktionalitet och smak. Priset och uppskalningen är de sista faktorerna som kommer ta lite längre tid.

Varför är det här en viktig produkt i framtiden?

– Med tanke på att det finns ungefär 300 miljoner mjölkkor i världen som bara kan producera mjölk under fyra års tid, finns det en enorm potential för alternativ. Människan har alltid använt sig av djur i sin utveckling – ändå tills det kommit fram tekniker som varit mer resurseffektiva (exempelvis valoljan som ersattes av fotogenet, som ersattes av glödlampan). Med den kommande globala befolkningsökningen är det uppenbart att det finns en stor marknad för icke-animalisk mjölk som har exakt samma egenskaper som den gamla varan.

Vilka andra produkter ser du framöver?

– Jag träffar bolag som utvecklar allt från insektsfria färgämnen, till fossilfritt gödsel och foie gras  från bioreaktorer. Vissa innovationer kommer ta ett par år, medan andra tar decennier, men allt pekar i samma riktning – matsystemet kommer att omdanas.

Missa inte Daniels nyhetsbrev FoodTech Weekly

💡 Optimist's Edge

💡
Mjölk och andra mejeriprodukter kan produceras i fabriker, utan kor, och ge billigare, miljövänligare och bättre mjölk.

Med ett ökat klimatengagemang, sjunkande kostnader, ökande forskningsfinansiering och växande befolkning, kommer de hållbara mjölkalternativen med all sannolikhet bara bli fler och bättre.

Den bryggda mjölken kommer bli resurseffektiv. Trots att processen är kostsam i dag, kräver den mångfaldigt mindre mark, vattenförbrukning, fossila bränslen – och levande djur som släpper ut växthusgaser såsom metan.

Genom att titta på dagens trender kan vi konstatera att branschen befinner sig precis i början av den exponentiella warp-kurvan, men allt pekar på att de kommande 10 åren kommer att bli mycket intressanta.

👇 Så får du Optimist’s Edge

Oavsett om du är nyfiken konsument, ambitiös student eller investerare på jakt efter framtidens hetaste branscher, är det här en sektor att hålla ögonen på.

Alla bolag som överlever den här första utvecklingsfasen kommer så småningom bli scaleups som behöver allt från forskare och ingenjörer, till experter inom logistik, varumärkesbyggande, förpackningar och nutrition.

Enligt BCG:s rapport kan den alternativa proteinmarknaden vara värd 290 miljarder dollar 2035.

Kapitalet flödar kraftigt in i ekosystemet för alternativa proteiner. Ett exempel är israeliska startupen Remilk, som nyligen tagit in 1,2 miljarder kronor för att bygga en produktionsanläggning för odlad mjölk i Danmark på 70 000 kvadratmeter.

Investeringar i konventionell djurindustri såsom mjölkindustrin riskerar att bli “stranded assets”, strandade tillgångar, på grund av den snabba tekniska utvecklingen.

Christian von Essen


Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter