Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🇸🇪 Stor ökning av antalet fjällrävar

🇸🇪 Stor ökning av antalet fjällrävar

Över dubbelt så många fjällrävskullar föddes i Västerbotten i år i jämförelse med 2020, visar Länstyrelsens inventering. Ett starkt skäl är tillgången till fjällämmel.

Magnus Aschan
Magnus Aschan

2021 föddes 17 stycken fjällrävskullar i Västerbottensfjällen. Det är väsentligt mer än 2020 då bara sex fjällrävspar fick ungar.

– Vi har inte riktigt slutfört inventeringen så det kan dyka upp någon kull till i år, säger Sonja Almroth naturbevakare på Länsstyrelsen, till SVT.

Ett starkt skäl till ökningen är tillgången på fjällämmel. Lämmelåren går i cykler om fyra år med topp- respektive bottenår. Då det är bottenår, vilket 2020 var, blir det brist på mat för fjällräven. I regel föds då inga rävar alls, men tack vare stödutfodring lyckades ändå sex fjällrävspar få ungar.

2019 var ett toppår och då föddes hela 27 fjällrävskullar i länet.

Även i övriga delar av landet föddes många nya fjällrävar, preliminärt handlar det om totalt 60 fjällrävskullar. I Norge har 46 kullar noterats.

– Det är jätteroligt. Vi alla som jobbar med det här blir jätteglada när det är så. Drömscenariot är att ha en kull i varje fjällrävslya som vi känner till, men det är inte troligt de närmsta åren, säger Sonja Almroth.

Fjällräven är på grund av jakt ett av Sveriges mest hotade däggdjur. Men fjällrävarna återhämtar sig nu tack vare olika åtgärdsprogram.

Den fridlysta fjällräven

Fjällräven är ett av Sveriges mest hotade däggdjur. Från att ha varit en relativt vanlig syn i fjällen under 1800-talet har populationen genom intensiv jakt reducerats kraftigt, enligt Naturvårdsverket.

Fjällräven fridlystes 1928 i Sverige. Trots det fortsatte antalet att sjunka och på 1970-talet uppskattades antalet vuxna djur i den svenska fjällkedjan till cirka 90 individer.

Den fortsatta minskningen beror på ett flertal faktorer, framförallt låg populationsstorlek, ökad konkurrens från rödrävar som expanderar in i fjällvärlden, samt uteblivna eller mer oregelbundna lämmeltoppar som leder till födobrist. Ett ökande hot är dessutom risken för att parasiter som skabb och dvärgbandmask ska få fäste i fjällrävsstammen.

Tack vare åtgärder för att rädda fjällräven i form av stödfodring, rödrävsjakt och inventeringar har den svenska fjällrävsstammen börjat återhämta sig.

Målet är en stabil och livskraftig stam

2015 fanns omkring 240 reproducerande vuxna fjällrävar i Sverige och Norge, vilket utgör ett mått på beståndets minimala storlek. Det är en klar förbättring mot 1970-talet men det är en lång väg kvar till forna stamstorleken som uppskattas ha legat på cirka 4000 vuxna fjällrävar i Sverige.

Naturvårdsverket och norska Miljødirektoratet har upprättat ett åtgärdsprogram och handlingsplan för fjällräv för Sverige och Norge för 2017 till 2021. Programmet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation över angelägna åtgärder för att förbättra fjällrävens bevarandestatus. För att fjällrävsstammen ska återuppnå en gynnsam bevarandestatus bör bevarandeåtgärderna fortsätta inom ramen för det svensk-norska åtgärdsprogrammet.

Den långsiktiga visionen är att skapa en stabil och livskraftig stam med gynnsam bevarandestatus utan behov av ytterligare åtgärder. Men, det är fortsatt långt tills denna vision uppnås och i programmet definieras konkreta målsättningar på lång och kort sikt.

📝 Få en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.