Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ‡·đŸ‡Œ Afrikas Singapore vibrerar av innovation och digitalisering

đŸ‡·đŸ‡Œ Afrikas Singapore vibrerar av innovation och digitalisering

Det lilla och bergiga landet Rwanda vibrerar av innovation och digitalisering. Lagreformer som syftar till att uppmuntra nya produkter och en nyfiken befolkning har skapat en grogrund för en intressant startup-scen.

Ewa Thorslund
Ewa Thorslund

Dela artikeln

Rwanda Àr pÄ mÄnga sÀtt ett spÀnnande land. Det ligger inklÀmt mellan Uganda, demokratiska republiken Kongo (DRK), Burundi och Tanzania. Det Àr litet, mindre Àn Dalarna, och det Àr bördigt och vackert. I folkmun kallas det för "de tusen kullarnas land". Det Àr fattigt men samtidigt högteknologiskt. Kör du minsta lilla fort kommer det en bot pÄ direkten, digitalt, pÄ grund av de mÄnga kameror som sitter uppe överallt.

Rwanda kallas ibland för Afrikas Singapore och kanske Àr det huvudstaden Kigali som bidragit till det smeknamnet för dÀr Àr det snyggt, rent och prydligt. Och det sÀgs att man kan gÄ ut sjÀlv mitt i natten utan att vara rÀdd.

I mediesammanhang Àr ofta det rwandiska narrativet polariserat. Sida vid sida existerar bÄde en bristande öppenhet och demokratisk ordning, och samtidigt en spirande techscen. Satsningen frÄn statens sida pÄ teknikutveckling och innovation Àr bÄde strategisk och massiv.

Rwanda Àr litet, mindre Àn Dalarna, och det Àr bördigt och vackert. I folkmun kallas det för "de tusen kullarnas land".

Minnet av folkmordet i Rwanda under senvÄren och sommaren 1994, nÀr mer Àn en miljon mÀnniskor mördades pÄ lite drygt tre mÄnader, Àr högst levande. Det genomsyrar pÄ mÄnga sÀtt vardagen i landet, och för rwandier Àr det centralt att aldrig glömma det som hÀnt. Men det Àr ocksÄ viktigt att förenas och förnyas.

I Rwanda Àr det viktigt med konsensus. Att alla strÀvar Ät samma hÄll. Regeringen bestÀmmer. Alla andra stöttar. Rwandier Àr stolta. Dom har integritet. Dom vill göra saker och ting pÄ sitt sÀtt. Helst utan hjÀlp och bistÄnd. Dom vill komma pÄ fötter och ha en dialog med sin omvÀrld. PÄ lika villkor. Och trots att landet fortfarande Àr mycket fattigt, och de flesta rwandier lever utanför arbetsmarknad och vÀlstÄnd, sÄ har man ÀndÄ lyckats skapa nÄgon slags stabilitet och en förmÄga att hÄlla ihop nationen.

Rwanda ligger inklÀmt mellan Uganda, demokratiska republiken Kongo (DRK), Burundi och Tanzania.

Smart nation

Rwanda har en vision att Är 2030 vara en sÄ kallad smart nation. FrÄn beslutsfattarnas sida vill man snabbt anpassa det regulativa ramverket till de behov som finns för att till exempel öka exporten, attrahera talanger, och tillgÀngliggöra kapital.

Hittills har digitaliseringen i det rwandiska samhÀllet varit vÀldigt strategisk och mÄlmedveten. Man har i olika steg avreglerat den statliga telekomsektorn, byggt ut fiber i landets alla delar, digitaliserat en stor mÀngd offentliga tjÀnster, och Àr nu pÄ vÀg att nÄ ett mÄl om 4G i 98 procent av landet. Man skapar policys för att stödja en offentlig sektor som Àr i framkant och visar vÀgen för delning av data i syfte att underlÀtta för AI-utveckling, samt för att pÄskynda utvecklingen mot ett kontantlöst samhÀlle. Exemplen pÄ ambitioner och initiativ Àr mÄnga.

Enligt Esther Kunda, som Ă€r ansvarig för digitalisering vid IT- och innovationsministeriet, sĂ„ Ă€r ett högt förtroende för samhĂ€llets institutioner helt avgörande för samhĂ€llets omstĂ€llning och digitalisering. I Rwanda finns – enligt henne – en enormt stark vilja till förĂ€ndring. Det finns disciplin och effektivitet, och man Ă€r högst medveten om att korruptionen mĂ„ste elimineras. Inom det offentliga finns strikta lagar gĂ€llande mutor.

Unga personer i Rwanda idag Àr ofta vÀlutbildade, och de söker sig gÀrna till yrken inom forskning och innovation. Man skaffar ocksÄ fÀrre barn Àn vad tidigare generationer gjort. Inom ett antal Är har man som mÄl att vara ett medelinkomstland. Likheten med Singapore ligger i att de Àr tvÄ smÄ lÀnder med ett styre som driver pÄ samhÀllets digitalisering, aktivt motarbetar korruption, samt satsar pÄ spetsuniversitet och forskning.

År 2024 Ă€r mĂ„let att 60 procent av den vuxna befolkningen ska vara "digitalt literata”. Det innebĂ€r bland annat att man ska vara on-line och anvĂ€nda Irembo, en tjĂ€nst dĂ€r idag 200-300 offentliga tjĂ€nster, som till exempel körkortsansökningar, finns digitalt tillgĂ€ngliga.

En kundrobot pÄ flygplatsen.

Hur ska det dĂ„ gĂ„ till? De flesta rwandier Ă€r trots allt vĂ€ldigt fattiga och – enligt flera jag talar med - misstĂ€nksamma, men samtidigt angelĂ€gna att lĂ€ra nytt.

Man har sjösatt flera initiativ frĂ„n statens sida i syfte att öka digitaliseringsgraden runt om i landet. Ett exempel Ă€r nĂ€r unga personer skickas ut pĂ„ landsbygden i syfte att trĂ€na Ă€ldre mĂ€nniskor som idag stĂ„r helt utanför IT-samhĂ€llet. Ungdomarna fĂ„r i motprestation en summa pengar frĂ„n staten för att starta sin egen verksamhet. De erbjuds dessutom tillgĂ„ng till internet och andra faciliteter som en arbetslokal och en skrivare. Dessutom Ă€r ofta den unga personen en agent för en bank eller mobiloperatör och skapar - genom att ge tillgĂ„ng till ett bankkonto eller en mobil betalningslösning – i bĂ€sta fall Ă€ven en finansiell inkludering dĂ„ mĂ„nga rwandier idag stĂ„r helt utanför det traditionella banksystemet.

Blomstrande fintech-marknad

Pascal Murasira Ă€r sedan en tid tillbaka ansvarig för det svenska riskkapitalbolaget Norrskens Östafrika-hub som etablerats i just Rwanda. Han ser en spĂ€nnande marknad för ett start-up företag dĂ„ den rwandiska staten genomför mĂ„nga tech-vĂ€nliga reformer i syfte att ska skapa en större sĂ€kerhet hos den som Ă€r villig att satsa.

– Det hĂ€r landet vibrerar just nu. Utvecklingen Ă€r förvisso pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt i sin linda, men nĂ€r ramverken vĂ€l Ă€r pĂ„ plats, sĂ„ kommer utvecklingen att gĂ„ fort, sĂ€ger Pascal.

Pascal Murasira kÀnner av att det finns en stark innovationsvilja i Rwanda.

Och de regelförĂ€ndringar och policys som genomförs just nu syftar vĂ€ldigt mycket till att göra livet enklare för start-up företag. En exporterande verksamhet i Rwanda betalar till exempel mindre skatt. Olika lĂ€ttnader för att attrahera talanger genomförs, och företagens cash-flow förbĂ€ttras genom att skatter och avgifter kan skjutas pĂ„ framtiden. Rwandas regering anses inom detta omrĂ„de som högst ”agil”. Dessutom har man i Rwanda gjort start-up företaget som företeelse till en legal entitet. NĂ„got som enligt Pascal Ă€r en stor fördel.

Start-up företaget Àr till sin natur litet, kan snabbt skala upp verksamheten, tar ofta höga risker, men kan i gengÀld ge en mycket hög payback. Detta till skillnad frÄn ett vanligt smÄföretag som ofta Àr mer kapitalintensivt, men som ocksÄ lÀttare fÄr lÄn i vanliga banker. Det fÄr sÀllan start-up företaget.

Enligt Pascal Murasira behandlas investerare som kungar i Rwanda. UtlÀndska som inhemska. SÄ Àven svenska Norrsken, som har ett mÄl att skapa en modell och en infrastruktur som föder och göder start-ups. De erbjuder Àr allt frÄn en fysisk arbetsplats och ett robust internet, till relevanta nÀtverk av mÀnniskor, samt tillgÄng till kapital.

Det viktiga för Norrsken Àr enligt Pascal att skapa arbetstillfÀllen och kunskapsöverföring. Det Àr ocksÄ parametrar som gÄr vÀldigt bra att mÀta nÀr man kommer till vilket avtryck man som verksamhet har gjort. Den stora utmaningen Àr att hitta rÀtt mÀnniskor som har de fÀrdigheter och förmÄgor som krÀvs. Att hitta talangerna. Men, sÄ Àr det nog överallt.

Den typ att start-ups som finns idag i Rwanda Àr frÀmst aktiva inom fintech-omrÄdet. Det vill sÀga finansiella applikationer som i sin tur öppnar upp för annan utveckling inom IT-omrÄdet sÄsom till exempel e-handel.

De satsningar som start-ups jobbar med rör framförallt:

  • Integration, och dĂ„ frĂ€mst genom att koppla samman banker med mobila pengar.
  • Sparande, dĂ€r man skapar olika sĂ€tt att samla ihop och fondera pengar digitalt, mycket bygger pĂ„ gamla traditioner kring ”crowd funding” som fortfarande lever kvar ute pĂ„ landsbygden i Rwanda.
  • Transaktioner, till andra lĂ€nder, och mycket pĂ„ grund av att aktörer som till exempel Western Union Ă€r alldeles för dyra.

NÀr dessa grundlÀggande lösningar Àr pÄ plats sÄ kan man röra sig vidare mot mer avancerade applikationer.

Campus för start-ups

Svenska Norrsken har investerat ca 20 miljoner dollar i ett campus för start-ups i huvudstaden Kigali. Campuset bestÄr av en byggnad för just arbete, nÀtverkande och utveckling. Det stÄr klart för anvÀndning i september 2021 och det ska rymma upp till 880 mÀnniskor pÄ heltid.

SÄ hÀr kommer campuset som Norrsken hÄller pÄ att bygga att se ut.

SkĂ€len för en svensk riskkapitalist och investerare att etablera sig i Afrika, just nu, Ă€r mĂ„nga. Det hĂ€nder sĂ€rskilt mycket inom tech-omrĂ„det, och i just Östafrika. Kenya Ă€r förstĂ„s ett viktigt land nĂ€r det kommer till digitalisering och innovation, men det börjar enligt vissa att bli trĂ„ngt dĂ€r. Att svenska Norrsken lĂ€gger sin facilitet i just Kigali beror pĂ„ att Rwanda Ă€r en naturlig vĂ€g in i det engelsktalande Östafrika och det frankofona Centralafrika.

– Rwanda har en mycket vĂ€lkomnande regering, samt att hela ekosystemet kring den vĂ€xande tech-industrin Ă€r ”young and sharing”. Systemet Ă€r fortfarande Ă€r i sin linda, vilket ocksĂ„ gör det möjligt att vara med och pĂ„verka. Men, det gĂ€ller att bĂ„de kunna och vĂ„ga vara med pĂ„ plats, sĂ€ger Pascal Murasira.

Rwanda Àr pÄ mÄnga sÀtt oprövad mark, och dessutom en mycket liten marknad. Men, ambitionen frÄn den rwandiska statens sida Àr att med sin strategiska och massiva satsning pÄ teknikutveckling och innovation locka innovativa start-ups till att testa och lansera sina affÀrsmodeller och produkter i Rwanda innan man gÄr ut pÄ större marknader runtom i Afrika. Ett framgÄngsrikt exempel Àr att man under ett antal Är nu lÄtit drönare levererar blod till sjukhus runt om i landet. Metoden fungerar bra dÄ mÄnga platser i landet Àr svÄrtillgÀngligt pÄ grund av den bergiga topografin.

SÄ mycket som 80 procent av alla blodtransporter utanför huvudstaden Kigali har levererats med drönare frÄn amerikanska Zipline. Foto: Zipline.

SĂ„ mycket som 80 procent av alla blodtransporter utanför huvudstaden Kigali har levererats med drönare frĂ„n amerikanska Zipline. Detta har banat vĂ€g för att nu – under pandemin – distribuera vacciner pĂ„ samma sĂ€tt. Ambitionen frĂ„n den rwandiska statens sida Ă€r att framgent vara en testbed för en mer kommersiell anvĂ€ndning av drönare, och partnerskap har skapats med flera amerikanska företag. En utveckling som förvĂ€ntas ge högkvalificerade jobb och innovation inom landets grĂ€nser.

FortsÀtter landet i samma anda kommer det att locka bÄde kapital och talanger. Att Rwanda har som ambition att fungera som en testbÀdd torde vara en gynnsam strategi för att skapa ett ekosystem av företag. I en artikel i Innovator sÀger Crystal Rugege, som Àr chef för ett innovationscenter, att Rwanda inte bara fungerar som en testbed för innovationer utan ocksÄ för innovativ företagslagstiftning, och att nyckeln i Rwandas framgÄng kommer vara att lyssna pÄ investerare och företagare i utformningen av denna.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.