Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
✉️ Företaget som addresserar adressproblemet

✉️ Företaget som addresserar adressproblemet

Ungefär hälften av världens befolkning saknar en riktig adress. Alltså en beskrivning av en fysisk plats där du som person går att finna. Varför är det så viktigt att ha en adress då? Är inte det lite old-fashioned i dessa digitala tider?

Ewa Thorslund
Ewa Thorslund


En fysisk address är inte old-fashioned. Tvärtom. En fysisk adress är början på en digital identitet. Snabbt internet och 4G är viktigt, men det krävs fortfarande tillgång till fysiska vägar och fysiska adresser. Utan en anknytning till en plats, så kan du få svårt att utöva dina medborgerliga rättigheter liksom att nyttja digitala tjänster. Det blir svårt att beställa saker på nätet exempelvis. Och hur ska till exempel räddningstjänsten hitta dig om det inte finns uppgifter om var du bor?

Men det handlar inte bara om att bli hittad, du kanske själv vill hitta någon eller något. Det hela har blivit tydligare under rådande pandemi när så många har jobbat, handlat, samt informerat, utbildat och roat sig på distans.

Cirka 50 procent av jordens befolkning saknar en fysisk address och på många håll i världen har man fortfarande olika former av hemmabyggen för att beskriva var man bor.  Det kan vara långa haranger som att ”… du går ut ur byn, fortsätter förbi två majsfält, svänger till vänster vid bensinmacken, och när du kommer till kyrkan så ser du ett litet hus med blått tak. Bakom det huset bor jag. Det står en gul cykel utanför.”

I Mexicos regnskog skapar man fortfarande sin adress med hjälp av till exempel Coca-Cola- och Fanta-flaskor som hängs upp i träden. Resultatet blir något i stil med: ”you'll find my house at the very end of the road, marked with two bottles of Coke and a bottle of Fanta…”.

I många av världens länder hanteras e-handeln fortfarande av on-line traders och distributionen sker ofta via något ”hål i väggen” där du som konsument får hämta ut ditt paket. En mellanhand som förvisso gör det möjligt att handla produkter från världens alla länder, men det är omständligt, tidskrävande och dyrt.

Att sakna en adress är även ett integritetsproblem. Att köpa preventivmedel och HIV-medicin kan i vissa delar av världen vara stigmatiserande. En hemleverans är definitivt att föredra istället för att stå på ett trångt litet postkontor där alla ser precis allt. Men, en hemleverans kräver en fysisk adress.

Drivs av snudd på hopplösa problem

Karoline Beronius, medgrundare av Addressya, har arbetat i många år med utveckling av IT-tjänster och med samhällets digitalisering. Hon säger att hon drivs av frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Efter att ha arbetat med länder som Afghanistan, Honduras, Uganda och Rwanda har hon samlat på sig mycket erfarenheter. Bland annat hur viktigt det är med en grundläggande och fungerande infrastruktur i samhället. Ett viktigt exempel gäller vaccination av små barn. Där krävs det verkligen ordning och reda för att rätt barn ska få rätt vaccin i rätt tid. Framförallt gäller det att nå mamman med information. Det är en stor utmaning i många av världens länder då många barn och vuxna saknar ID-handlingar.

Karoline säger att hon triggas av systemfel. Helst ska de vara stora och nästintill hopplösa. Som att skapa adresser till människor på platser där det inte finns någon fungerande infrastruktur. Det var därför hon tillsammans med Maria Cheadle startade Addressya år 2017.

Karoline Beronius till höger. Maria Cheadle till vänster.

Idén bakom start-up företaget är att skapa och erbjuda en digital plattform som gör det möjligt att enkelt registrera en exakt och lättanvänd adress. Tjänsten i sig skapar egentligen ingen unik adresspunkt, utan bygger en position utifrån andra redan existerande data. Det är foton av huset i fråga, i kombination med GPS-koordinater, befintlig adressdata, samt en kompletterande beskrivning på olika språk. Lätt att använda. Lätt att dela.

Den stora utmaningen är – och då framförallt i mer repressiva miljöer – att skydda den personliga integriteten. Man kanske inte vill att alla ska hitta en. Kravet på säkerhet i applikationen är därför mycket högt. För Karoline och Maria är det viktigt att skydda individens identitet. Användaren bestämmer själv i appen vem som ska få se vad. Det är så kallad ”privacy by design and default”. Deras tjänst var väl anpassad för införandet av GDPR redan innan rättsordningen vann laga kraft inom EU.

Så här ser tjänsten ut. 

Addressya finns sedan ett par år tillbaka i Rwanda och sedan förra året även i Uganda. Man har 35 anställda, på tre landskontor, och med tio nationaliteter. Huvudkontoret ligger i Stockholm och utvecklingen av mjukvaran sker i Indien.

I både Rwanda och Uganda skapas idag allt fler fysiska adresser, och covid-19 har skyndat på utvecklingen. Ofta skapas dessa i samarbete mellan staten och världsbanken, men, det är framförallt i storstäderna som addresser blir till. I Kigali, till exempel, är gatorna numrerade som på Manhattan. Även fastigheter får ett nummer. Men, utanför städer och allfartsvägar har man knappt kommit någonstans överhuvudtaget.

Digital hembeställning av mat snabbar på utvecklingen

Rwanda som land satsar storskaligt och målinriktat på att bli Afrikas Singapore. (läs mer mer här). Pandemin gör det å ena sidan tuffare att göra affärer, men å andra sidan har det gjort att off-line har blivit on-line för väldigt många människor. I en stad som Kigali beställer man plötsligt mat hemifrån. Problemet är leveransen som ofta tar lång tid. Men, rwandier har tålamod och är vana vid att vänta, och vid att inte bli hittade. En hemleverans av mat kombineras ofta med fyra, fem telefonsamtal där beställare och leverantör hjälps åt att hitta rätt. Maten har ofta kallnat när den kommer fram till kund.

Både säljare och bud förlorar förstås både tid och pengar. Bara telefonsamtalet i sig är dyrt. Och, all bensin som används helt i onödan gör ju att utvecklingen går bakåt snarare än framåt. Det kanske mest problematiska i denna extrema ineffektivitet är alternativkostnaden. Karoline Beronius förklarar:

- Det vill säga vad det kostar att spendera så mycket tid på en kund och att inte kunna ta nästa uppdrag. Pengar som så väl skulle behöva plöjas ner i viktigare saker som hälsovård, skolgång och god nutrition.

Hemleverans av mat har blivit mer populärt i Rwanda sedan pandemin.

Rwanda och Uganda är väldigt olika som länder och marknader. Uganda är stort. Där fanns ett tidigt behov av den typ av tjänster som Addressya levererar. I Uganda pratar också de allra flesta mycket bra engelska. Rwanda är å andra sidan ett väldigt litet land. Inte mycket större än Dalarna. I Rwanda är det fortfarande framförallt det franska språket som gäller. Säkerhetsläget är förstås viktigt vid en etablering. Kriminaliteten är mer utbredd i Uganda.

- Man måste dock vara street smart i båda länderna. Framförallt efter mörkrets utbrott, säger Karoline.

Gällande digitaliseringen så har Rwanda kommit långt. Och trots att landet är otillgängligt till vissa delar på grund av sin topografi, så har man fiber i stora delar av landet. 4G finns idag tillgängligt i nästan 98 % av landet. Många, även de allra fattigaste, har en mobiltelefon om än väldigt enkel i sitt utförande. Vissa har utrustats med en gratis-telefon via olika pågående kampanjer såsom ”Connect Rwanda”. Och, även på platser utan 4G så klarar sig många långt med 2G i kombination med det vanliga telenätet och gammal hederlig USSD-teknik, som fortfarande är högst gångbart i många delar av Afrika.

Olikheterna mellan Uganda och Rwanda är, enligt Karoline, för Addressyas del bara bra.

- Vi lär oss mycket tillsammans med våra första kunder. Dessutom skapar det en viss redundans i arbetet när till exempel länderna stänger ner eller vidtar strikta åtgärder för att bekämpa spridningen av Covid-19, säger hon.

Karolines och Marias företag och deras adress-applikation är på många sätt att betrakta som unikt. Och man är först på plats inom sitt skrå. De menar båda två att deras verksamhet har ett mycket bra stöd både i Stockholms start-up värld, samt i de länder där de etablerat sig. De har lockat namnkunniga personer till sin styrelse och har begåvats med stöd från både Vinnova och enskilda investerare, samt tilldelats priser såsom SAS Scholarship Sweden (2018), Impact Maker of Venture Cup Region East Sweden (2018), DI Digitals Female Founder Stockholm (2019), samt DI Digitals Female Founder New York (2019). En minst sagt imponerande lista.

Att hitta och hittas

Addressya fokuserar nu framåt genom att bygga upp samarbeten såväl inom det privata som det offentliga. Och man hoppas att de positiva effekterna av att fler får en fysisk address ska leda till goda kringeffekter.

Globalt sett blomstrar det just nu inom e-handelsområdet. I både västvärlden och i utvecklingsländer. Och det är mycket på grund av, eller tack vare, den stora boomen kopplad till just hemleveranser av mat. Utmaningen är - som sagt - att hålla den varm och fräsch när man som leverantör kryssar fram och tillbaka i trafiken.

Men, en adress är förstås mer än mat.  Adresser gör det möjligt för myndigheter och organisationer att nå alla människor med sina tjänster. En slags medborgerlig rättighet. Att hitta och att hittas. Inget informationssamhälle utan en robust infrastruktur. Och för den digitala infrastrukturen behövs förutom telefoni och bredband även identitets- och adresstjänster. Och här har Karoline och Maria definitivt visat på både behov, lösningar och förmåga.

📝 Få en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.