Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🧬 MĂ€nniskans hela genom Ă€r nu (nĂ€stan) helt kartlagt

🧬 MĂ€nniskans hela genom Ă€r nu (nĂ€stan) helt kartlagt

Forskare har nu lyckats lÀgga ett pussel med miljarder bitar. NÀmligen att sekvensera hela det mÀnskliga genomet.

Elina Holmgren Tyskling
Elina Holmgren Tyskling

Dela artikeln

Forskargrupper runt om i vÀrlden har försökt att lösa den massiva uppgiften att kartlÀgga mÀnniskans hela genom sedan Är 2001, men nu Àr arbetet, Ätminstone nÀstan, helt fÀrdigt.

Redan Är 2003 pÄstod sig vissa forskare ha kartlagt hela mÀnniskans genom, men det saknades dÄ cirka Ätta procent. De delar som saknades bestod av upprepande sekvenser och med tekniken som fanns dÄ var det svÄrt att placera dessa sekvenser rÀtt. Det gjordes Àven ett genombrott Är 2019 men man kom inte hela vÀgen.

Men nu ska alltsÄ hela genomet vara kartlagt och ytterligare 150 miljoner DNA-par lagda till pusslet. Totalt bestÄr den mÀnskliga genomet av cirka 3,055 miljarder baspar av DNA. De delar av genomet som nu kartlagts tros Àven vara sÀrskilt viktiga för att förstÄ hur exempelvis cancer uppstÄr.

MĂ€nskligt genom kartlagt i samarbetet T2

Projektet har rotts i land av en rad forskare frĂ„n flera olika universitet som har samarbetat inom ett konsortium kallat T2, vilket stĂ„r för "telomer till telomer". Man har gjort detta genom att kombinera tvĂ„ olika tekniker – den ena kallas "PacBio HiFi" och den andra "Oxford Nanopore". Den senare tekniken gav forskarna ett bra hjĂ€lpmedel att kartlĂ€gga lĂ€ngre sekvenser av repeterande DNA och den andra ett verktyg som lĂ€t dem urskilja mellan sekvenser med DNA som bara hade subtila skillnader.

Men Ă€ven denna nyhet Ă€r en sanning med modifikation. Det genom som anvĂ€nts i denna sekvensering var hĂ€mtat frĂ„n ett befruktat Ă€gg som bara hade DNA frĂ„n en spermie och det saknade en Y-kromosom. Detta för att förenkla sekvenseringen. Än Ă€r alltsĂ„ inte hela pusslet lagt, men det Ă€r vĂ€ldigt nĂ€ra.

LÀs hela studien hÀr.




FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.