Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
đŸ‘šđŸŒâ€đŸ”Ź KnĂ€cka Ă„ldrandets gĂ„ta nyckel för att bromsa framtida pandemier

đŸ‘šđŸŒâ€đŸ”Ź KnĂ€cka Ă„ldrandets gĂ„ta nyckel för att bromsa framtida pandemier

Ett relativt nytt forskningsomrÄde handlar om att försöka bromsa Äldrandet och i förlÀngningen till och med kunna föryngra mÀnniskor. Nu Àr omrÄdet mer aktuellt Àn nÄgonsin pÄ grund av coronapandemin.

Magnus Aschan
Magnus Aschan

Är det möjligt att knĂ€cka Ă„ldrandets gĂ„ta? Kan vi bromsa de biologiska processer som gör att vĂ„ra kroppar bryts ner och förstörs? Kan vi kanske till och med stanna dem helt, eller föryngra oss?

Det hÀr Àr frÄgor som ett relativt ungt och okÀnt fÀlt inom forskningen Àgnar sig Ät. Men fÀltet, som pÄ engelska kallas longevity eller anti-aging research, vÀxer mycket snabbt eftersom det finns flera indikationer som pekar pÄ att genombrott kan vara möjliga i en nÀra framtid.

För att bromsa framtida pandemier Àr det dÀrför en nyckel att knÀcka Äldrandets gÄta.

Inte minst aktualiseras den hĂ€r forskningen ytterligare pĂ„ grund av den pandemi vi nu befinner oss mitt uppe i. Äldre drabbas i regel mycket hĂ„rdare Ă€n yngre nĂ€r viruspandemier sprider sig över jorden, Corona Ă€r bara det senaste exemplet av mĂ„nga. För att bromsa framtida pandemier Ă€r det dĂ€rför en nyckel att knĂ€cka Ă„ldrandets gĂ„ta.

– Anledningen till att corona Ă€r sĂ„ farligt för Ă€ldre personer Ă€r dĂ€rför att deras immunsystem Ă€r inte lika starkt som yngres. Det finns ett signifikant samband, sĂ€ger Victor Björk, forskare vid Bioage Labs i Richmond, Kalifornien.

Victors intresse för omrĂ„det började nĂ€r han jobbade pĂ„ ett vĂ„rdhem i tonĂ„ren. Han blev frustrerad och tyckte att det var sorgligt att det inte forskades tillrĂ€ckligt inom initiativ för att bromsa det lidande som Ă„ldrande, med tillhörande sjukdomar, oftast innebĂ€r. Han bestĂ€mde sig för att bidra och intog en ”repair approach” till Ă„ldrande. Han utbildade sig till molekylĂ€rbiolog vid Uppsala universitet och Ă€r nu alltsĂ„ i USA och jobbar som forskare pĂ„ en av de mest framstĂ„ende företagen inom omrĂ„det.

Gradvis försÀmring av immunsystemet

SÄ vad Àr skÀlet till att immunsystemet försvagas som det gör hos Àldre? Victor Björk förklarar att vi stÀndigt gÄr runt med infektioner som kroppen hÄller i schack i mÄnga Ärs tid. NÀr kroppen, i takt med att den Äldras, blir svagare orkar den inte hÄlla infektionerna stÄngen pÄ samma sÀtt.

Anledningen till att detta sker kallar forskarna för immunosenescens. Det Àr alltsÄ den gradvisa försÀmring av immunsystemet som orsakas av naturligt Äldrande. Det adaptiva immunsystemet pÄverkas mer Àn det medfödda immunsystemet. Detta innebÀr att det i första hand involverar kroppens förmÄga att svara pÄ infektioner och utveckling av lÄngsiktigt immunminne, sÀrskilt genom vaccination.

SÄ immunförsvaret i en mus blir alltsÄ sÀmre snabbare Àn i en elefant.

Denna immunbrist, som associeras till Äldrande, finns inte bara i oss mÀnniskor. Det finns i bÄde lÄng- och kortlevande arter som en funktion av deras Älder relativt livslÀngden snarare Àn kronologisk tid. SÄ immunförsvaret i en mus blir alltsÄ sÀmre snabbare Àn i en elefant. Oavsett art anses det hÀr vara en viktig bidragande faktor till den ökade frekvensen av sjuklighet och dödlighet bland Àldre.

Immunosenescens Ă€r den gradvisa försĂ€mring av immunsystemet som orsakas av naturligt Ă„ldrande. 

Zombieceller som "gillar" hjÀrna

Immunosenescens Àr inte ett slumpmÀssigt försÀmrat fenomen, det verkar snarare omvÀnt upprepa ett evolutionÀrt mönster och de flesta parametrar som pÄverkas av immunosenescens verkar vara under genetisk kontroll. Immunosenescens kan alltsÄ till stor del förutses som ett resultat av kroppens kontinuerliga exponering för en mÀngd olika antigener som virus och bakterier.

Vissa kallar dessa senescenta celler för zombieceller eftersom de motstÄr programmerad celldöd.

– UpptĂ€ckten att celler kunde vara senoscenta skedde redan förra Ă„rhundradet. Det Ă€r alltsĂ„ ett tillstĂ„nd dĂ€r cellen inte lĂ€ngre delar sig som den ska göra och istĂ€llet blir kvar som en slags skrĂ€p. Organismen kan inte ta bort dessa celler och de ökar vi stigande Ă„lder. Till slut sĂ„ nĂ„r de ett tröskelvĂ€rde dĂ€r de orsakar problem.

Vissa kallar dessa senescenta celler för zombieceller eftersom de motstÄr programmerad celldöd, apoptos, men samtidigt inte lÀngre delar sig och gör nÄgon aktiv nytta i en organism. De stÄr alltsÄ stilla i ett metabolt aktivt tillstÄnd, men utan att fungera som en del av vÀvnaden de befinner sig i. Precis som zombier gillar de ocksÄ hjÀrna, pÄ ett negativt sÀtt. De har nÀmligen visat sig ackumulera i hjÀrnan före de toxiska proteinkonstruktionerna som generellt Àr inblandade i Alzheimers sjukdom och demens.

Men det finns studier som visar pÄ att det faktiskt Àr möjligt att göra sig av med dessa zombies. 2011 visade forskare nÀmligen att dessa celler kunde tas bort i möss. DÄ förbÀttrades hÀlsan vilket bland annat visade sig i hjÀrta, pÀls och att de kunde gÄ bÀttre.

– Men det har inte varit allmĂ€nt kĂ€nt att det Ă€r möjligt att förlĂ€nga livet pĂ„ försöksorganismer trots att detta kunde demonstreras i labb redan pĂ„ 30-talet. DĂ„ visades att möss som lĂ„g pĂ„ svĂ€ltgrĂ€nsen levde lĂ€ngre Ă€n andra möss. Varför förstod man inte under flera Ă„rtionden och Ă€n idag vet vi inte helt vad det hĂ€r beror pĂ„.

Det som kan konstateras Àr att i naturen sÄ har förhÄllanden som varit hÄrda för en organism gynnat livslÀngden för individen genom att gynna de gener som hÄller organismen vid liv och ger högre motstÄndskraft mot olika sjukdomar. De möss som det gjorts tester pÄ levde 10-20 procent lÀngre.

Aubrey de Grey Àr forskningchef pÄ SENS Research Foundation och den mest framstÄende personen inom Äldersforskningen. Han Àr kÀnd för sin uppfattning att medicinteknik kommer att kunna möjliggöra mÀnniskor som lever idag att leva i obestÀmd tid.

Senolytika och framtida virus

Den mest framtrÀdande personen inom Äldersforskningen Àr engelsmannen Aubrey de Grey. Han Àr författare och gerontolog och Àgnar sitt liv Ät arbetet med att bekÀmpa Äldrandet. Han har identifierat sju olika orsaker till Äldrande. Av dessa sju Àr det Àn sÄ lÀnge ett omrÄde som forskningen sett konkreta resultat och det Àr just behandlingar för senescens i celler, sÄ kallad senolytika. Forskarna kan alltsÄ inte hindra celler, Àn, frÄn att bli senescenta. IstÀllet Àr det möjligt genom behandling att döda de senescenta cellerna och bli av med "skrÀpet" i kroppen.

Forskarna kommer alltsÄ allt nÀrmare behandlingar eftersom förstÄelsen ökar för hur dessa system fungerar och vad som orsakar immunosenescens. SÄ vad hade hÀnt om coronapandemin hade brutit ut Är 2030 istÀllet, dÄ Äldersforskningen sannolikt hade kommit betydligt lÀngre? Har de som dÄ Àr Àldre större möjlighet att stÄ emot virus?

– Det beror givetvis pĂ„ vilka behandlingar vi har tillgĂ„ng till dĂ„. Men redan idag finns det företag som forskar pĂ„ och utvecklar metoder för att bromsa den hĂ€r Ă„ldersrelaterade försĂ€mringen av immunsystemet, sĂ€ger Victor Björk.

Som exempel nÀmner han ResTORbio. De utvecklar rapaloger, lÀkemedel som liknar rapamycin och som motverkar immunosenescens, och Àr igÄng med kliniska studier pÄ mÀnniskor. Sannolikheten Àr alltsÄ förhÄllandevis stor att Àldre personer kommer att kunna klara av till exempel influensavirus bÀttre 2030.

Ett annat exempel Àr kliniska studier som gjorts hos Mayokliniken i Rochester, Minnesota. HÀr har Àldre personer bland annat fÄtt förbÀttrad gÄngförmÄga men mÄnga studier ÄterstÄr innan de preparat som testas kan kommersialiseras. En annan framstÄende aktör inom fÀltet Àr Methuselah Foundation som bland annat lyckats omprogrammera celler och backa Äldrande.

Victor Björk menar att chansen finns att flera delar inom forskningen kommer att fÄ genombrott samtidigt. Det hÀr gör det mycket svÄrt att sia i framtiden. Givetvis handlar det mycket om pengar och vilket intresse som finns att driva forskningsprojekt inom bioteknologi.

– Men vi fĂ„r en bra blick om vi ser tillbaka tio Ă„r, dĂ„ fanns inte ens konceptet senoscenta celler. Idag finns massor av studier pĂ„ möss dĂ€r forskarna förlĂ€nger liv, fĂ„r bort artros och sĂ„ vidare. Flera företag Ă€r inne och satsar miljarder inom omrĂ„det och utvecklingen gĂ„r i rasande takt, avslutar Victor Björk.

Redo att djupdyka?

LÀs mer och anmÀl dig till den konferens som Victor Björk medarrangerar i Bryssel.

Se Audrey de Greys TED-förelÀsning: A roadmap to end aging

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.