Den 10 januari meddelar Marylands universitetssjukhus att de genomfört en lyckad transplantation av ett ett genmodifierat grishjärta. Patienten, en man i 57 års-åldern med en allvarlig hjärtsjukdom, kvalade inte in på den ordinarie transplantationslistan.

Tre dagar efter transplantationen lever patienten ännu, och kroppen har inte refuserat det nya organet, vilket innebär att det är det första exemplet av en lyckad transplantation av sitt slag där ett genmodifierat djurhjärta fungerar som ett människohjärta utan medföljande allvarliga komplikationer.

När sjukhuset meddelar om transplantationen har det gått tre dagar sedan operationen genomfördes, och patienten visar ännu goda resultat, men är fortfarande kopplad till en hjärt-lungmaskin för att stötta det nya hjärtat. 57-åringen kommer även att vara kvar på sjukhuset ett tag framöver för att kunna observeras av sjukhuspersonal utifall att komplikationer uppstår.

Experimentell operation sista utvägen

– Den här operationen var ett genombrott och tar oss ett steg närmare en lösning på den kris som bristen på organ är. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många donatorer av människohjärtan som behövs för att möta den långa listan av potentiella mottagare, säger Dr. Bartley P. Griffith, kirurgen som utförde operationen i ett pressmeddelande på universitetets hemsida.

Då patienten inte kvalificerat in på ordinarie donationslista och inte kunde få en artificiell hjärtpump på grund av arytmi, så var en experimentell operation av det här slaget den sista utvägen i hopp om att överleva. Om han fortsätter att uppvisa positiva resultat kan det att innebära en revolutionerande utveckling inom transplantationsvård, då det länge funnits en brist på tillgängliga organ.

Tio genmodifieringar bakom det lyckade ingreppet

Tre gener som är ansvariga för starta en snabb antikroppsrefusering hos människan "slogs ut" hos grisen. Samtidigt tillfördes sex mänskliga gener som har en immunaccepterande funktion till grishjärtat, innan transplantationen genomfördes. Därefter tillsattes en sista gen, som ska hämma alltför stor tillväxt av hjärtvävnad, till grisen. Totalt låg det tio genmodifieringar bakom den lyckade transplantationen.

Långt arbete bakom framgången

– Det här är kulmen av år av mycket komplicerad forskning för att framställa denna teknik hos djur med en överlevnadstid som överstiger nio månader, säger Muhammad M. Mohiuddin, professor i kirurgi, som anslöt sig till Marylands universitetssjukhus för fem år sedan, och har varit med och utvecklat metoden tillsammans med r. Bartley P. Griffith.

– Den lyckade proceduren ger oss värdefull information för att hjälpa det medicinska samfundet att förbättra denna potentiellt livräddande metoden till framtida patienter, sammanfattar Muhammad M. Mohiuddin.

Det svenska medicinteknikbolaget Xvivo Perfusions teknik användes vid operationen och bolaget gick ut med nyheten i ett pressmeddelande.

"I en framtid där xenotransplantationer kan hjälpa till med att lösa bristen på tillgängliga organ lever vi verkligen upp till vår vision att ingen ska dö i väntan på ett nytt organ. Vi har alltid legat i framkant när det gäller teknologier och innovation för bevarande av organ. Därför är det inget annat än en sann ära att få vara en del av denna första framgångsrika xenotransplantation någonsin från en gris till en människa som kan ge ytterligare hopp för patienter på väntelistan. För mig är detta det ultimata beviset på att samarbete mellan forskare, kliniker och industrin gör världen till en bättre plats”, citeras Xvivos vd Dag Andersson i pressmeddelandet.