Ny Teknik skriver att en nyckfull energiproduktion måste omvandlas till en jämn distribution om världen ska kunna luta sig mot sol- och vindkraft. Det kräver en storskalig energilagring som inte är så dyr. Washington University i St Louis har utvecklat en anpassning av vanliga tegelstenar som gör att dessa kan lagra energi. Forskarna har omvandlat dem till superkondensatorer (universitetet publicerade sitt arbete i Nature).

Efter att ha studerat teglets nanostruktur fylldes porerna i teglet med en ånga och hettades upp till 160 grader celsius. Tegelstenarna kom ut ur ugnen täckta med en beläggning som var strömledande. För att stenarna inte ska kunna kortsluta varandra när de staplas skiljde forskarna dem åt med tunna lager polypropylen.

Forskaren Julio D'Arcy skriver på universitetets hemsida:

– I det här arbetet har vi utvecklat en beläggning av den ledande polymeren PEDOT, som består av nanofibrer som penetrerar tegelstenens inre porösa nätverk. Polymerbeläggningen förblir fångad i tegelstenen och tjänar där som en jon-svamp som lagrar och leder elektricitet.

Under ett test kopplades två tegelstenar till ett AAA-batteri med koppartråd. Efter ca en minut var teglet tillräckligt laddat för att driva en LED-lampa i elva minuter. Teamet tror att 50 uppkopplade tegelstenar ska kunna hålla igång en belysning motsvarande tre watt i cirka 50 minuter.

I nuläget förväntar sig forskarna att “prototypen” ska kunna laddas 10 000 gånger och fortfarande behålla ungefär 90% av sin ursprungliga kapacitet. Forskarnas mål är att “kondensatortegelstenen” ska kunna leverera 100 000 laddningar.

I motsats till batterier har superkondensatorer prestandan att kvickt ge ifrån sig stora energimängder och laddas om snabbt igen. Svagheten, jämfört med vanliga batterier, är att energimängden per kilo är lägre. Dock innebär ett byggmaterial som detta ändå möjligheter för bland annat villaägare att tillvarata egen elproduktion såsom solenergi.

Tack vare denna revolutionerande uppfinning kommer solenergi kunna lagras på tomten och användningen av batterier att minska.

Foto: D’Arcy laboratory