Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🔋 Mineraler – den nya hĂ„llbara oljan

🔋 Mineraler – den nya hĂ„llbara oljan

Mineraler och metaller blir allt viktigare i takt med att samhÀllet elektrifieras. Men brytningen Àr idag ojÀmnt fördelad över vÀrlden. I den hÀr artikeln gÄr energikonsulten Ingemar Alvbom igenom allt du behöver veta om den globala omstÀllningen som pÄgÄr.

Ingemar Alvbom
Ingemar Alvbom

I december 2015 stod vĂ€rlden enig om att Ă€ndra kurs. UppvĂ€rmningen hotar vĂ„r existens och mĂ„ste stoppas, Parisavtalet signades. Kina stĂ€llde sig först utanför men klev senare pĂ„ och USA har efter en tid utanför nu kommit tillbaka. VĂ€rldens lĂ€nder sĂ€tter nu upp sina fĂ€rdplaner för ett fossilfritt samhĂ€lle. Tempot i omstĂ€llningen skiljer sig dock mellan lĂ€nderna men det Ă€r Parisavtalet som Ă€r sprĂ„ngbrĂ€dan. KoldioxidutslĂ€ppen skall bort och ”net zero emission” Ă€r mĂ„let.

These, courtesy of my brother. 
JohnnyMclendon.com
Photo by Shane McLendon / Unsplash

Parisavtalet innebÀr att kol, gas och olja som anvÀnds för tillverkning, byggnation, vÀrme, elektricitet och transporter med mera skall bytas ut. Det fossila skall lÀmna plats för det förnybara.
Transporter skall drivas med el, husen skall vÀrmas med el, jordbruket och industrier skall elektrifieras, de riktigt tunga koldioxidutslÀpparna sÄ som kol-,plast-, stÄl- och betongindustrin skall göras gröna och koloberoende.

OmstÀllningen krÀver att mÀnskligheten Äterigen grÀver sig under jorden, men denna gÄng för att hitta metaller som Àr bundna i mineraler. Dessa kommer bli möjliggöraren till en av de största omstÀllningarna mÀnskligheten hitintills gÄtt igenom.

Mineraler överallt

I takt med den ökande elektrifieringen ökar Àven behovet av mineraler och metaller. FrÀmst Àr det batterierna som ropar efter detta men Àven andra produkter. Vi anvÀnder metaller varje dag utan att vi alltid tÀnker pÄ det.
Jordartsmetaller finns i paddan, de lÀggs ut pÄ Äkern, de anvÀnds i lÀkemedelstillverkning, i bildÀck och i vindsnurror.

FÄ kÀnner kanske till att deras mobiltelefoner vibrerar med hjÀlp av metallen volfram. Gallium och indium ingÄr i LED-lampor, kobolt anvÀnds i magneter och tandmaterial, platina finns i elektrolysörer som Àr viktig i vÀtgasframstÀllning.

a retro lamp with LED filament to get the look of ancient filament bulbs.
Photo by Mika Baumeister / Unsplash

Det finns mineraler i fÀrg och kosmetika, och vi anvÀnder metaller för att göra smycken och skulpturer. Mineraler och metaller anvÀnds ocksÄ för att hÄlla vÄr miljö ren, genom att de ingÄr i komponenter som filtrerar luften vi andas och vattnet vi dricker. Totalt finns ett 80-tal metaller och de flesta har namn som Àr okÀnda hos mÀnniskor i allmÀnhet sÄ som: lantan, cerium, praseodym, neodym, prometium.

Faktum Àr att behovet av metaller Àr sÄ stort att Àven om Ätervinningen var nÀst intill 100-procenting sÄ skulle det inte tÀcka efterfrÄgan. Men pÄ grund av den höga efterfrÄgan blir Ätervinningen allt viktigare.
Ser vi pÄ produktionen av bilar blir behovet uppenbart. Det finns över en miljard personbilar och varje Är sÀljs det cirka 90 miljoner nyproducerade bilar som innehÄller allt mer av dessa mineraler och frÀmst dÄ i batterierna. I en fossilbil anvÀnds 20 kilo koppar medan det i en elbil  finns 70 kilo.  

De flesta biltillverkare, inklusive Volvo, Volkswagen, Ford Motor, Toyota och BMW, har redan sagt att Àmnar att bli helt elektriska. Vissa sÀger redan till 2030 och andra till Är 2050. LÀgg dÀrtill att Àven bussar och tyngre fordon kommer att elektrifieras. Batterilagringskapaciteten mÄste dÀrför successivt stiga.

Batterierna tar över

De flesta anvÀnder fler och fler batterier i sin vardag. Vi kan dÀrför dra slutsatsen att efterfrÄgan pÄ metaller - som koppar, kobolt, nickel och litium - som Àr centrala för tillverkningen av batterier, kommer att explodera under de nÀrmaste decennierna.

Forskning kring batterier pÄgÄr för fullt över hela vÀrlden. MÄnga vill hitta nya lösningar dÀr man vill ersÀtta de metaller som Àr sÀllsynta eller Àr behÀftade med problematik i brytningen, som exempelvis kobolt, med andra jordartsmetaller. Tesla kom i maj med nyheten att deras Megapack ska innehÄlla litiumjÀrn, istÀllet för kobolt.  

De flesta lĂ€nder satsar pĂ„ att bygga batterifabriker, sĂ„ kallade ”gigafabriker”. Kina har ett övertag eftersom att man startade tidigt. Av vĂ€rldens 211 litiumjonbatteri-fabriker finns endast 12 i USA medans 156 Ă€r i Kina och 22 i Europa. I Sverige bygger Northvolt batterifabrik i SkellefteĂ„.

I staden Badajoz i regionen Extremadura nÀra grÀnsen till Portugal etableras nu Spaniens första batterifabrik. Det speciella med den  Àr att man inkluderar en anlÀggning för katodtillverkning, tvÄ gruvor och ett litiumraffinaderi.

LÀs mer om litiumjonbatterier hÀr.


I Sverige finns det svenska bolaget SaltX som anvÀnder el frÄn sol och vind och hettar upp salt som sedan kan lagras under lÄng tid. NÀr man sedan tillför vÀtska blir det el igen.  PÄ Mittuniversitetet görs ett batteri med papper och saltvatten.


Not in my backyard


Kartan visar fyndigheterna i vÀrlden och det asiatiska övertaget. Bilden nedan visar fyndigheter i Skandinavien. Av kartan gÄr det att avlÀsa att det finns stor potential i vÄrt nÀromrÄde.

Men nya gruvetableringar klingar inte bra i allas öron, NIMBY-Äsikter, not in my backyard, finns det gott om.

Sverige Àr ett land med 1000-Äriga traditioner av metallframstÀllning och vi producerar mÄnga olika metaller. 91 procent av all jÀrnmalm i som förbrukas i Europa kommer frÄn Sverige med de fem aktiva jÀrnmalmsgruvorna som idag finns. Samtidigt Àr Sveriges produktion av jÀrnmalm bara  en procent av den totala brytningen i vÀrlden.

Koppar bryts idag i sju svenska gruvor och Sverige stÄr för 10-12 procent av EU:s kopparproduktion.

EU benÀmner vissa mineraler som kritiska material och listar 30 stycken som man menar Àr viktiga i Europas industri. Inventeringar har gjorts i alla lÀnder och det positiva Àr att det finns mycket tillgÄngar men det tar tid att komma igÄng med brytning.

Koppar bryts idag i sju svenska gruvor och Sverige stĂ„r för 10-12 procent av EU:s kopparproduktion. 

GruvnÀringens utmaningar

GruvnÀringen har ett skitigt rykte, dÄ föroreningar och dÄliga arbetsvillkor kantat historien. FÄ markÀgare blir entusiastiska över nÀr prospektering pÄgÄr den egna marken. Men under decennier har regler skÀrpts och i Sverige finns en miljölagstiftning som hÄller hög standard jÀmfört med övriga europeiska lÀnder. Trots att gruvnÀringen har utvecklats ligger förestÀllningarna om den skitiga nÀringen kvar hos vissa.

Det finns fortfarande lÀnder som inte alls har stramat upp sin hantering, som saknar en miljölagstiftning och dÀr arbetsvillkoren Àr under all kritik.
60 procent av all kobolt kommer frÄn Kongo, dÀr utnyttjande av barn i gruvorna rapporterats, men fler lÀnder hÄller pÄ att starta koboltbrytning och som nÀmnts tidigare Àr lösningar pÄ vÀg dÀr kobolt kan ersÀttas med andra mineraler.

I Norden Ă€r det bara Finland som kommit igĂ„ng med brytning av kobolt och i media har vi sett rubriker som ”Batterimetaller Finlands nya guld”. I Sverige pĂ„gĂ„r projekteringar i Norrbotten och JĂ€mtland efter kobolt.

SOM-institutet i Göteborg gjorde 2020 en undersökning vad innevĂ„narna i Sverige har för instĂ€llning till gruvnĂ€ringen. Överlag var man positiv till nĂ€ringen som anses viktig för Sverige och man ansĂ„g att den bör ges förutsĂ€ttningar att utvecklas för att sĂ€kra tillgĂ„ng till viktiga metaller, nu och i framtiden.

Kinas dominans

Kina har under mÄnga Ärs tid sett mineral-fyndigheter som viktiga att kontrollera. Deng Xiaoping sade redan pÄ 90-talet att: Mellanöstern har sin olja men vi har metallerna. Insikten om vÀrdet av mineraler och metaller har funnits hos kineserna under lÄng tid.

Den Xiaoping insÄg vÀrdet av tillgÄngen till mineraler.

Kina har stora egna fyndigheter men har över Ären köpt upp fyndigheter runt om i vÀrlden. NÄgra av koboltgruvorna i "Demokratiska" republiken Kongo finns i kinesisk Àgo och Àven mÄnga gruvor i Australien och Chile.

Globalt sett Àr Kina den i sÀrklass största producenten med 86 procent av vÀrldsproduktionen, följt av Australien pÄ 6 procent och USA pÄ 2 procent. Till EU kommer i stort sett all import av jordartsmetaller frÄn Kina.

Om det blir en störning, konflikt, pandemi eller naturkatastrof kan givetvis lÀnder anvÀnda sin makt till att strypa tillgÄngen till dessa metaller. DÀrför spelar den sÀkerhetspolitiska frÄgan en stor roll. Sverige har en god tillgÄng pÄ flera viktiga och eftertraktade metaller och bör kunna öka sin brytning av dessa, för att minska importberoendet.

För att ge ett exempel: den brittiska flygplansindustrin var under 40-talets krig tvungna att Ätervinna det som gick av aluminium för att bygga de tusentals plan som krÀvdes pÄ grund av att importen strypts.

Brittiska flygvapnet fick snabbt bli duktiga pÄ aluminium Ätervinning under 40-talet.

EU-lÀnderna mÄste dÀrför göra nÄgot av de mineraltillgÄngar som finns och utöka brytningen och kanske det viktigaste, Ätervinningen av dessa metaller mÄste bli mer effektiv.

CirkulÀr Ätervinning

Endast mellan tre och Ätta procent av metallerna ingÄr i ett cirkulÀrt system, enligt Sveriges geologiska undersökning. Mineraler Àr Àndliga resurser sÄ det Àr ett mÄste att bli bÀttre pÄ Ätervinning. Metaller Àr perfekta kretsloppsmaterial, de kan anvÀndas, omformas och Ätervinnas om och om igen.

Det finns bra exempel i Sverige- smÀltverket i RönnskÀr Àr en av vÀrldens största Ätervinnare av koppar och Àdelmetaller frÄn elektronik.

Batterifabriken Northvolt som snart Àr i produktion har som ambition att bli lite miljövÀnligare Àn de flesta andra batterifabriker. De har som mÄlsÀttning att hÀlften av materialet till battericellerna skall komma frÄn Ätervunnet material.

Energibolaget Fortum har redan nu en Ätervinningsenhet av litium-jon batterier. Visste du om att pÄ de senaste olympiaderna har medaljerna kommit frÄn Ätervunna mineraler?

Gruv- och metallindustrin kan bidra till i en cirkulĂ€r ekonomi. För det krĂ€vs att Ă€ndra vĂ„rt synsĂ€tt frĂ„n; produktion- förbrukning, till; ”never ending” Ă„tervinning. För att det ska lyckas mĂ„ste Ă„tervinningsaspekten finnas med redan nĂ€r produktdesignen görs.

Transparens och spÄrbarhet

Medvetenheten ökar om att metaller kan komma frÄn processer med en haltande miljöhÀnsyn och dÄliga arbetsvillkor. MÄnga som köper metaller till sin produktion vill kunna sÀga till sina kunder att deras produkt Àr OK, och Àven konsumentledet efterfrÄgar detta.

Hold the Green
Photo by Mert Guller / Unsplash

DÀrför Àr det en stor rörelse i branschen mot att hitta en mÀrkning och spÄrbarhet som fungerar i handeln.

Branschorganisationen Svemin driver projektet TraceMet dÀr man skall kunna följa certifierade metaller frÄn gruva till slutanvÀndning. En nyhet hÀrom veckan var att Boliden har beviljats medlemskap i International Council on Mining and Metals, ICMM. Det Àr en internationell organisation dedikerad till en sÀker, rÀttvis och hÄllbar gruv- och metallindustri.

EU har beslutat om att införa en ny lagstiftning för att frÀmja ansvarsfulla inköp av mineral hos importörer, kallad EU:s konfliktmineralförordning (the Conflict Minerals Regulation). Lagstiftningen syftar till att importörer av kritiska mineraler ska ha en ansvarsfull anskaffning av dessa samt till att öka spÄrbarheten i leverantörsledet. Förordningen bygger till stor del pÄ OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhets i leverantörskedjan.

World Economic Forums gruv- och metall-blockchain-initiativ bestÄr av sju riktigt stora metall- och gruvbolag som försöker designa och utforska blockchain-lösningar. Syftet Àr ocksÄ att öka ansvarsfulla inköp i branschen och pÄskynda nya lösningar för synlighet i försörjningskedjan och att stÀlla krav pÄ miljö, socialt ansvarstagande och styrning.

En medlem Àr multinationella Rio Tinto som menar att blockchain-lösningen kommer hjÀlpa kunderna att bli medvetna om ursprunget till deras aluminiumprodukter. Företaget hoppas att det ska leda till att slutanvÀndare kan fatta mer informerade val av de produkter de köper.

I Sverige finns ett omskrivet projekt Hybrit hos det norrlÀndska LKAB/SSAB. IstÀllet för att elda kol vill man bearbeta malmen med vÀtgasdriven teknik. Satsningen ligger lÄngt fram och har inspirerat  all vÀrldens stÄljÀttar till att dra igÄng liknande vÀtgasprojekt. Alla vill vara med i att ta fram grönt stÄl vilket redan efterfrÄgas i vÀrlden.

Samtidigt innebÀr detta att behovet uppstÄr av en grön-mÀrkning. Kunderna vill veta att man köper grönt stÄl och kan kanske acceptera i alla fall till en början ett lite högre pris. Eftersom de riktigt stora företagen nu ocksÄ pÄ allvar vill ta fram grönt stÄl sÄ talar mycket för att en certifiering  skyndas pÄ och fÄr stort genomslag.

Gruvdriften digitaliserar och blir renare

I gruvorna Àr automatisering, digitalisering och AI de stora honnörsorden. I grunden förÀndras gruvornas hantering. Operatörer sitter idag lÄngt ifrÄn brytningsplatsen och styr förarlösa fordon. NÀr en maskin gÄr sönder kommer andra autonoma fordon och hÀmtar den. Det handlar om att skapa en sÀkrare gruvdrift, bÀttre luftmiljö och minska gruvornas miljöpÄverkan.

Utvecklingen skapar förutsÀttningar för att producera mer och att mÀngden skrotmalm minskas. Den digitala utvecklingen Àr Àn sÄ lÀnge i sin linda, men har alla förutsÀttningar att röra sig snabbt framÄt.

Gruvorna i Sverige gÄr nu frÄn wifi till 5G och IoT kommer sÄ smÄtt. Fler och fler AI-projekt startas. I projektet Insite-X undersöker Högskolan i Skövde tillsammans med Outokumpu och Ovako om AI kan göra för nytta i jÀrn- och stÄlindustrins produktionsprocesser. AI-projekt skall analysera stora mÀngder data och maskindynamik. Med nya röntgenmaskiner hÀmtas information in och AI avgör vilken malm som Àr mer eller mindre brytvÀrd.  

Batteridrivna förarlösa fordon kommer bli det vanliga. Autonoma drönare ihop med scanner blir ett effektivt sÀtt för att undersöka svÄrÄtkomliga omrÄden i schakten. Robotteknik i gruvorna blir mer och mer vanligt. Detta leder till att det behövs fÀrre och fÀrre mÀnniskor vid brytningsfronten.

Batteritekniken gör att dieselfordon och avgaser försvinner. Sensorer styr tillförseln av frisk luft pÄ ett billigare och smartare sÀtt.

Sammanfattning

Vi stÄr inför en stor omstÀllning dÀr det förnybara tar över. MÀnskligheten stÄr redo med borrar och maskiner för att Äterigen leta djupt underjord efter rÄmaterialet som ska bygga de nya vÀrlden.

Beroendet av smutsiga verksamheter vill mÄnga Àndra pÄ och nu finns en möjlighet till det. Forskare jobbar febrilt med att ta fram alternativa materiel till batterier och elektronik.  Det Àr viktigt inte bara för Sverige utan för hela vÀrlden, för en framtid  med vÀlstÄnd och bra livsmiljö. VÄr attityd mot gruvnÀringen mÄste Àndras annars finns en risk att tillgÄngen till kritiska mineral blir en flaskhals i klimatomstÀllningen.

Mineralbranschen skapar mÄnga arbetstillfÀllen sÄ lÄt oss utveckla den vidare. SamhÀllet mÄste se att gruvan Àr en attraktiv arbetsplats som anvÀnder all teknik som övrig industri anvÀnder.  Det tidigare smutsiga gruvarbetet har bytt skepnad till ett riktigt framtidsjobb.

Vi i Sverige kan vara drivande, vi har LuleÄ Tekniska Universitet, LTU, som av mÄnga anses ledande i Europa inom gruvforskning. VÄr gruvnÀring ligger i framkant.  Det vi nu behöver Àr en förÀndrad och snabbare tillstÄndshantering för att det hÄllbara samhÀllet skall ta form.

📝 FĂ„ en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.