• Sju studier som rapporterat mikroplast i hjärnan, testiklarna och andra organ har utmanats av andra forskare i vetenskapliga tidskrifter.
• Analytiska tekniker för att mäta mikroplast i vävnad kan ge falskt positiva resultat eftersom kroppsfett kan förväxlas med vanliga plaster.
• Forskare menar att metoderna förbättras snabbt och att osäkerheten kring mängden mikroplast i kroppen minskar alltmer.

Studier möter kritik

Flera uppmärksammade studier som rapporterat förekomst av mikro- och nanoplast i hjärnan, testiklarna, placentan och artärer har ifrågasatts av forskare. Kritiken handlar om metodologiska brister och risken för kontamination och falskt positiva resultat.

En studie från februari som hävdade att nivåerna av mikroplast i mänskliga hjärnor kan öka snabbt utmanades i november av en grupp forskare. De menade att studien hade begränsade kontroller för kontamination och saknade valideringssteg som kan påverka tillförlitligheten i de rapporterade koncentrationerna.

Dr Dušan Materić vid Helmholtz Centre for Environmental Research i Tyskland var en av kritikerna. Han påpekade att fett kan ge falskt positiva resultat för polyeten, och hjärnan består av cirka 60 procent fett. Han menar att ökande fetmanivåer i befolkningen skulle kunna vara en alternativ förklaring till den trend som rapporterades i studien.

Standardkontroller saknas

En central mätmetod för mikro- och nanoplast kallas Py-GC-MS. Metoden innebär att provet värms upp tills det förångas, varefter ångorna analyseras. Problemet är att vissa molekyler från polyeten och PVC också kan produceras från fett i mänsklig vävnad.

Dr Cassandra Rauert, miljökemist vid University of Queensland i Australien, ledde en studie i januari 2025 som granskade 18 studier. Enligt hennes analys hade dessa studier inte tagit hänsyn till risken för sådana falskt positiva resultat.

Rauert menar att många av de rapporterade koncentrationerna av mikroplast är orealistiska. Hon säger att det saknas bevis för att partiklar mellan 3 och 30 mikrometer kan ta sig in i blodomloppet. Baserat på vad man vet om faktisk exponering i vardagen är det enligt henne inte biologiskt rimligt att så mycket plast skulle hamna i dessa organ.

Tekniska begränsningar

Nuvarande instrument kan inte detektera partiklar i nanostorlek, enligt Rauert. Det är just nanopartiklar som kan passera biologiska barriärer och som man förväntar sig hitta i människor.

Dr Frederic Béen vid Vrije Universiteit Amsterdam påpekade att standardiserade riktlinjer för hur man korrekt analyserar mikro- och nanoplast ännu inte finns. Han noterade att många studier inte följt grundläggande laboratoriepraxis som borde följas. Det handlar om åtgärder för att utesluta bakgrundskontamination, blankprover, upprepade mätningar och testning av utrustning med prover som innehåller en känd mängd mikroplast.

Snabba förbättringar

Trots kritiken finns det positiva nyheter. Béen säger att det analytiska arbetet med flera tekniker förbättras snabbt. Han menar att det finns allt mindre tvivel om att mikro- och nanoplast faktiskt finns i vävnader. Utmaningen är fortfarande att veta exakt hur många eller hur mycket. Men osäkerheten minskar mer och mer.

Professor Marja Lamoree vid Vrije Universiteit Amsterdam, som ledde en studie från 2022 som först rapporterade detektion av mikroplast i mänskligt blod, försvarade sina resultat. Hon påpekade att blodprover kan tas färska utan påverkan från plast eller luft. Hon är övertygad om att de detekterade mikroplast, även om den uppskattade mängden kan vara två gånger lägre eller tio gånger högre.

Enkla försiktighetsåtgärder

Forskarna gav också praktiska råd. Professor Lamoree säger att hon själv tar vissa försiktighetsåtgärder. Hon försöker använda mindre plastmaterial, särskilt vid matlagning eller uppvärmning av mat och undviker att dricka från plastflaskor. Hon vädrar också sitt hus regelbundet.

Materić påpekade att det finns enkla sätt att minska intaget av mikroplast. Om man är oroad för vattnet fungerar det att filtrera genom kol. Experter rekommenderar också att undvika mat eller dryck som värmts i plastbehållare.

Rauert tror att det mesta av den mikroplast som människor får i sig eller andas in sannolikt stöts bort av kroppen.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.