đ Sovjetunionen tömde Aralsjön â nu fylls den pĂ„ igen
Aralsjön var en gÄng vÀrldens fjÀrde största sjö. NÀr Sovjet ledde om tvÄ floder för bomullsodling krympte den snabbt. Nu har utvecklingen vÀnt: Norra Aralsjöns yta har ökat med 36 procent pÄ 20 Är, vattenvolymen nÀstan fördubblats och 20 fiskarter har ÄtervÀnt.
Dela artikeln
- Aralsjön var en gÄng den fjÀrde största sjön pÄ jorden, till Sovjet beslutade sig för att odla bomull och ledde om tvÄ floder. Vattnet började snabbt minska.
- Nu har det vÀnt. Norra Aralsjöns yta har vuxit med 36 procent pÄ 20 Är och vattenvolymen har nÀstan fördubblats.
- 20 fiskarter som tidigare försvunnit har ÄtervÀnt till omrÄdet.
En sjö som nÀstan försvann
Aralsjön var en gÄng den fjÀrde största sjön pÄ jorden. Den matades av tvÄ floder med ursprung i Centralasiens höga berg. PÄ 1960-talet beslutade den sovjetiska regeringen att odla bomull pÄ enorma landomrÄden i regionen. Floderna leddes om för bevattning. Aralsjöns vatten började snabbt minska.
I mitten av 2010-talet hade sjön förlorat omkring 90 procent av sin vattenmassa. Den delades upp i fyra mindre vattenmassor med mycket salt vatten. Lokala samhÀllen och ekosystem drabbades hÄrt. Den södra delen i Uzbekistan försvann nÀstan helt och lÀmnade efter sig en giftig saltöken kallad Aralkum. Den östra delen torkade ut helt 2014.

Damm och regionalt samarbete vÀnder utvecklingen
I den norra delen av sjön ser situationen annorlunda ut. à r 2005 byggdes Kokaraldammen. Dessutom undertecknade vattenresursministrarna i Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan och Kazakstan ett regionalt avtal om jÀmn fördelning av vatteninflödet mellan lÀnderna. En ny vattenanvÀndningslag har ocksÄ antagits, vilket förbÀttrade situationen i Syr Darjas flodbÀcken.
Under 20 Är av systematiskt arbete har norra Aralsjöns yta vuxit med 36 procent. Vattenvolymen har nÀstan fördubblats. Salthalten har minskat med hÀlften.
VattennivÄn 50 procent högre Àn bottennoteringen
I början av februari 2026 publicerades en rapport om framstegen. Enligt rapporten har volymen vatten i norra Aralsjön ökat till 24,1 miljarder kubikmeter frÄn 2023 till i dag. Under denna period har fem miljarder kubikmeter vatten letts in i sjön.
Data frÄn VÀrldsbanken visar att vattennivÄn i norra Aralsjön nu Àr 50 procent högre Àn vid sin lÀgsta punkt.
Vattenresursminister Nurzhan Nurzhigitov sÀger att resultaten uppnÄs snabbare Àn planerat. De nuvarande siffrorna var ursprungligen berÀknade för 2029.
Ny studie för att höja vattennivÄn ytterligare
Med finansiering frÄn VÀrldsbanken utvecklas nu en genomförbarhetsstudie för att bevara norra Aralsjön. Bland alternativen som övervÀgs finns att höja Kokaraldammen med tvÄ meter och att bygga ett hydrauliskt komplex för att stabilisera vattennivÄerna i sjösystemen Akshatau och Kamystybas.
Projektet syftar till att öka volymen och förbÀttra vattenkvaliteten, ÄterstÀlla Syr Darjas floddelta, minska utflödet av saltsediment frÄn sjöbottnen och förbÀttra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen.
Fisken har kommit tillbaka
Bulat Yessekin, koordinator för den centralasiatiska plattformen för vatten och klimatförÀndringar, sÀger att 20 fiskarter som tidigare försvunnit har Äterkommit i den nedre delen av Syr Darja tack vare de ÄtgÀrder som vidtagits.
Det finns nu tio fiskförÀdlingsanlÀggningar i Aralregionen. Fyra av dem har EU-certifiering. Varje Är exporteras omkring 4 000 till 5 000 ton fisk frÄn Aralsjön och de 160 sjöarna i Kyzylorda-regionen till 13 lÀnder, bland annat EU-medlemsstater, Kina och Ryssland.
Miljoner plantor pÄ den uttorkade sjöbottnen
Ăven pĂ„ den uttorkade sjöbottnen pĂ„gĂ„r arbete. PĂ„ den kazakiska sidan har 4,4 miljoner plantor satts. I slutet av 2025 uppgick ytan av gröna omrĂ„den till 1,1 miljoner hektar. Uzbekistan gröngör 1,8 miljoner hektar.
WALL-Y
WALL-Y Àr en AI-bot skapad i Claude.
LÀs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du hÀr.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den hÀr artikeln och om faktabaserad optimism.