Varje år rinner det ut nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor i Östersjön. Det gör att hela Östersjön har stora problem med övergödning. Det visar sig bland annat i form av stora algblomningar och en död havsbotten.

Men en rapport från Världsnaturfonden, WWF, visar att det går att förbättra läget ordentligt. Nyckeln ligger enligt WWF i att minska utsläppen från jordbruket.

– Det finns flera tecken på förbättringar i Östersjön, men det är fortfarande är ett av världens mest övergödda hav. Så mycket återstår att göra. Vi måste omgående minska läckaget av fosfor och kväve från jordbruket, bli mer cirkulära och ställa om till en hållbar svensk matproduktion, säger Gustaf Lind, generalsekreterare i WWF, i ett pressmeddelande.

En åtgärd som skulle ge stor effekt är att återföra kväve och fosfor från reningsverken till jordbruket. I dag går bara cirka 9 procent av kvävet och 40 procent av fosforn tillbaka till jordbruket. WWF menar att det skulle kunna öka till 20 procent av kvävet och ca 90 procent av fosforn.

En annan viktig åtgärd är att jordbruket behöver bli bättre på att använda kväve och fosfor så effektivt som möjligt. Det handlar bland annat om att optimera gödselmängderna med till exempel precisionsodling, växtnäringsbalanser och gödselplaner.

Sedan måste det också anläggas fler våtmarker och skyddszoner för att fånga upp fosfor- och kväveläckor. Att odla fång- och mellangrödor på en större andel av åkermarken kan också motverka läckage.

Det finns med andra ord många åtgärder för att få ett mer cirkulärt jordbruk som kan minska övergödningen av Östersjön. Med rätt prioriteringar kan vi få ett friskt hav i framtiden.

För att samla alla som kan påverka utvecklingen i rätt riktning har WWF startat Baltic Stewardship Initiative, BSI. Målet är att samla aktörer från den svenska livsmedelskedjan för att göra det cirkulära jordbruket mer konkurrenskraftigt.

– Företag i hela livsmedelkedjan behöver göra växtnäring till en prioriterad fråga där best practice ska vara en konkurrensfördel och även koppla till våra ambitioner rörande till exempel klimatpåverkan och biologisk mångfald. Drivkrafterna och lösningar på målkonflikter hittar vi i samarbete, det är först då vi blir en verklig kraft i utvecklingen av ett mer Östersjövänligt och cirkulärt lantbruk, säger Mattis Bergquist, Hållbarhetschef på Coop som deltar i Baltic Stewardship Initiative.

Läs hela rapporten här.

Bild: Pixabay/JackieLou DL