Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🔭 Wrights lag Ă€r det bĂ€sta sĂ€ttet att se in i framtiden

🔭 Wrights lag Ă€r det bĂ€sta sĂ€ttet att se in i framtiden

Att förstÄ framtiden Àr den mest vÀrdefulla kunskap som finns. Moores lag har varit herre pÄ tÀppan. Men det finns en annan lag med Ànnu högre trÀffsÀkerhet som kan lÀra oss mycket om framtiden, inte minst för elbilar.

Mathias Sundin
Mathias Sundin

Dela artikeln

Det hÀr en premium-artikel som Àr öppnad för dig av vÄra premium supporters. De stödjer vÄrt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du ocksÄ stödja oss kan du lÀsa mer hÀr.

Premium Supporters -  klicka hÀr för att lyssna pÄ artikeln.

Vi har mÄnga lagar för att förstÄ framtiden. NÄgra lagar Àr det ju egentligen inte, snarare tumregler, men kallas sÄ.

Den mest kÀnda Àr Moores lag, myntad 1965 i tidningen Electronics. Gordon Moore tittade pÄ antalet transistorer pÄ de kretsar de tillverkade pÄ Fairchild Semiconductors och noterade att de hade dubblat i antal varje Är. En enda transistor 1959 hade blivit 64 stycken Är 1965. Hans förutsÀgelse var att denna exponentiella utveckling skulle fortsÀtta i minst tio Är. Kanske inte dubblas varje Är, utan lite mer sÀllan. Sedan 1971 har det dubblats vartannat Är. Antalet transistorer pÄ en krets Àr nu 19,2 miljarder.

Hade du förstÄtt Moores lag hade du kunnat förutspÄ framtiden

Moores artikel, med den festliga rubriken Cramming more components onto integrated circuits har blivit vÀrldsberömd, eftersom den stÀmt sÄ vÀl. Om du hade lÀst Moores artikel 1965 och verkligen förstÄtt vad det innebar och agerat och investerat dÀrefter hade du varit vÀrldens rikaste person. Allt digitalt vi har runt omkring oss Àr möjligt tack vare denna utveckling. Konsumentelektronik, superdatorer, hemma-PC:n, mobiltelefoner, internet, smartphones, big data, augmented reality, drönare och virtual reality. Genom att förstÄ Moores lag kan man inte förutse exakt vilka prylar som kommer slÄ igenom, men man kan förstÄ vad som Àr möjligt att uppnÄ.

En ny sheriff, med en ny lag

Moores lag har dessutom visat sig vara en bra tumregel Àven för andra tekniker Àn kretsar. Men nu finns det en ny sheriff i stan, och han följer en annan lag: Wrights lag.

Moores lag fokuserar pÄ tiden medan Wrights lag istÀllet pÄ antalet enheter som produceras. För varje ackumulerad dubbling av produktionen, sjunker kostnaden med en viss procent. I tumregeln Àr det 20 procent.

Ny tumregel: 20% minskning vid dubblad ackumulerad produktion

Om vi hittills producerat 1000 stycken av en produkt, sÄ sjunker kostnaden med 20 procent  nÀr produktionen har nÄtt 2000 stycken. Ytterligare 20 procent vid 4000, ytterligare 20 procent vid 8000 och sÄ vidare. Om kostnaden att producera 1000 stycken Àr 100 kronor, sÄ blir kostnaden för produkt nummer 2000 80 kronor. För nummer 4000 blir kostnaden 64 kronor och för nummer 8000 51 kronor. Tre dubblingar halverar nÀstan kostnaden.

Forskare vid MIT har testat flera av dessa lagar mot varandra. De gick igenom historiska data för 62 olika tekniker och kom fram till att Wrights lag hamnar nÀrmast sanningen, tÀtt följt av Moores lag.

Wrights lag har sitt ursprung ur flygplanstillverkning

Wright’s lag har sitt ursprung i en observation frĂ„n Theodore P. Wright, en flygplansingenjör som noterade att för varje ackumulerad dubbling av tillverkningen av flygplan minskade kostnaderna med cirka 20 procent. Det kallas ocksĂ„ Learning Curve eller Experience Curve.

Vilken procent det Àr varierar mellan bransch och produkt, men poÀngen Àr att det hÄller sig hyfsat konstant över tid. DÀrför kan man anvÀnda det som en tumregel för att kika in i framtiden.

Wrights lag för bilindustrin

I bilindustrin Àr minskningen ungefÀr 15 procent för varje ackumulerad dubbling av produktionen. Det kÀnns inte som att detta gÀller lÀngre, för priserna pÄ bilar sjunker inte, men det beror pÄ att det handlar om en ackumulerad dubbling av produktionen. Eftersom bilbranschen funnits i över hundra Är och producerat vÀldigt mÄnga bilar under den tiden sÄ tar varje dubbling flera Är. Just nu Àr det cirka 29 Är till nÀsta dubbling, med nuvarande Ärstakt pÄ 90 miljoner bilar.

Elmotorn och batterier förÀndrar Wrights lag för bilindustrin

Det som kan hÀnda Àr att en central del i tekniken förÀndras. IstÀllet för en förbrÀnningsmotor fÄr vi en elmotor och Wrights lag pÄbörjar en ny kurva.

Hittills har det bara producerats totalt cirka 3,5 miljoner elbilar, jÀmfört med 2,5 miljarder bilar med förbrÀnningsmotor. Vi kommer dÀrför att kunna se en snabb kostnadsminskning nÀr produktionen av elbilar ökar kraftigt de nÀrmaste Ären.

Enligt berÀkningar frÄn ARK Invest kommer kostnaden för en genomsnittlig fossilbil att minska 0,5 procent per Är medan kostnaden för elbilar minska med 12 procent per Är.

Den bÀst sÀljande elbilen i vÀrlden just nu, Teslas Model 3, kostar i Sverige i sitt billigaste utförande 550 000 kronor (med klimatbonus, 490 000 kronor.) Inom tre-fyra Är kommer sannolikt den vara billigare Àn motsvarande fossilbil. Inte bara att den Àr billigare i mÄnadskostnad, dÀr man för en elbil fÄr rÀkna med lÀgre servicekostnad och sÄklart ingen bensin, utan ocksÄ billigare att köpa.

Hur mycket av kostnadsminskningen i tillverkningen som översÀtts i minskat konsumentpris Àr lite osÀkert, en del kan gÄ till bÀttre kapacitet i batteriet, mer avancerade sjÀlvkörande funktioner, investeringar i laddinfrastrukur, ökad vinst eller annat som förbÀttrar bilen. Oavsett sÄ kommer elbilar pÄ allvar börja konkurrera ut fossilbilar inom nÄgra fÄ Är.

Inga nya fossilbilar 2030?

DÀrför tror jag att det Àr sannolikt att vi i slutet av 2020-talet knappt kommer att se nÄgon nyförsÀljning alls av fossilbilar. Det kommer helt enkelt vara ekonomiskt vansinne att köpa en bensinbil.

Men man ska vara lite försiktig med lÄnga förutsÀgelser. Ny tekniker kommer in frÄn sidan och skapar en ny inriktning. DÀrför Àr det viktigt att hÄlla sig uppdaterat pÄ den senaste utveckling. Vilken tur dÄ att ni Àr WIP. Det Àr ju precis vad vi gör hÀr.

Det hÀr en premium-artikel som Àr öppnad för dig av vÄra premium supporters. De stödjer vÄrt arbete med att sprida faktabaserad optimism. Vill du ocksÄ stödja oss kan du lÀsa mer hÀr.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.