En ny väg framåt

Klimatdebatten har under de senaste decennierna dominerats av en numera sedvanlig binär förhållning: de som pekar på den mänskliga påverkan som den huvudsakliga anledningen och de som menar att klimatförändringar är en naturlig del av jordens cykel. I denna artikel vill jag flytta fram positionerna. Politik är bra på att bromsa saker, och det kan vara användbart, men vi måste också accelerera andra saker. För det krävs privata investeringar och innovatörer som leder vägen.

Jag utger mig inte för att vara en forskare eller en expert inom området, men det står klart att vi måste gå från debatt till handling. Samtidigt som våra politiker gör det de gör bäst – bromsa – måste världens innovatörer, företagsledare och ingenjörer trycka gasen i botten.

Terraformering är ett begrepp som vanligtvis används när vi blickar ut mot kosmos och andra himlakroppar än vår egen. Det syftar på att förändra atmosfär, temperatur, yta och ibland till och med gravitationen för att göra miljöer mer jordlika. Jag väljer medvetet att använda denna term istället för de mer vedertagna som "ekologisk restaurering", "re-vegetation" eller "greening", eftersom jag menar att jordens outnyttjade potential kräver ett begrepp som bättre fångar de omfattande dimensioner vi står inför.

I denna artikel leker jag med tanken på att terraformering kan vara en del av den lösning vi behöver, och att den binära debatten delvis har spelat ut sin roll. Naturen ger inte dess invånare rätten att säga "I told you so" – inte när det gäller vår överlevnad. Terraformering kan vara ett sätt att aktivt omforma vår planets klimat och ekosystem och kan vara en nyckelfaktor för att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt hantera den växande vattenbristen.

Utmaningar

Global uppvärmning och överskottsvatten från isarna

Under de senaste 50 åren har jordens medeltemperatur ökat med cirka 1,2 grader Celsius, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på cirka 0,024 grader (The Guardian, 2025). Smältande polarisar och glaciärer bidrar med en årlig avsmältning på cirka 267 gigaton, vilket resulterar i en havsnivåhöjning på upp till 1,5 millimeter per år (Nature, 2021).

Denna utveckling utgör på sikt ett hot mot kuststäder genom ökad risk för översvämningar samtidigt som den förändrar ekosystem och vattenresurser. År 2024 registrerades som det varmaste året någonsin, med en global temperaturökning på 1,46 grader Celsius över förindustriella nivåer (The Guardian, 2025). Även om den snabba avsmältningen uppenbart medför betydande klimatutmaningar, så är det desto mindre känt att smältvattnet från glaciärer och polarisar (och mycket mer därtill) potentiellt kan användas som en resurs för att kyla ner planeten och återställa ekologiska system.

Drylands: en outnyttjad potential

Torra områden (“drylands”) täcker omkring 40 procent av jordens landyta och står för ungefär 65 procent av alla ekosystem (The Guardian, 2021). Dessa områden expanderar i takt med att temperaturen stiger, och utan åtgärder kan den ökande torkan förvärra klimatförändringarna genom att minska jordens kolsänkor.

Genom att använda en minimal del av dessa områden för terraformering och vattenlagring skulle vi kunna skapa en väsentligt klimatreglerande effekt. Beräkningar visar att en omvandling av 110 000 km² torra marker till vegetationsrika ekosystem skulle vara tillräcklig för att absorbera den årliga globala temperaturökningen (beräknat utifrån en temperaturökning på 0,024°C per år och den kylande effekt som vegetationen skapar). 

För att sätta detta i perspektiv: 110 000 km2 motsvarar en yta ungefär lika stor som Bulgarien eller Island. Genom att successivt skala upp denna typ av insats kan vi inte bara stabilisera temperaturökningen utan även börja vända den.

Detta kan verka vara en överväldigande uppgift, men om vi ser det som en global insats där flera länder med stora drylandsområden bidrar – på samma sätt som vi samarbetar inom Parisavtalet – blir det mer hanterbart. Om denna strategi står för 20 eller 50 procent av den totala lösningen, fördelas ansvaret och genomförandet på flera aktörer, vilket gör det till en realistisk och genomförbar åtgärd.

Ett kraftfullt verktyg i kampen mot klimatförändringar

Terraformeringen av dessa torra områden skulle inte bara påverka temperaturen genom ökad reflektionsförmåga och molnbildning, utan också fungera som en gigantisk kolsänka.

Beräkningar visar också att denna ytas vegetation skulle kunna absorbera stora delar av världens årliga koldioxidutsläpp (världens årliga CO₂-utsläpp är cirka 36 gigaton, Global Carbon Budget, 2023). Vilket skulle ge en extra inbromsning av uppvärmningen. 

Om vi däremot inte agerar riskerar vi att stora delar av jordens yta blir obeboeliga. Drylands reflekterar mindre solstrålning än vegetationsrika områden och absorberar därmed mer värme, vilket i sig driver på temperaturökningen. Om denna trend fortsätter kan effekten bli lika betydande som de utsläpp vi försöker minska.

Ett räkneexempel: kan smältvatten lagras istället för att rinna ut i haven?

Om vi hypotetiskt kunde lagra allt smältvatten från polarisarna och glaciärerna i våra torra områden istället för att låta det rinna ut i haven, hur lång tid skulle det ta innan dessa områden var helt mättade?

Med en årlig tillförsel av 267 gigaton smältvatten och en beräknad total vatten-lagringskapacitet på 250 000 gigaton inklusive varma öknar och torra markområden i världens drylands, skulle det ta ungefär 936 år att fylla dessa torra markområden till sin maximala kapacitet. Detta visar den enorma potentialen i att styra vattenflöden till rätt platser för att både minska havsnivåhöjningen och återställa ekosystemen.

Jordbrukets utmaning och potential (utöver drylands)

Jordbruket är en av de största förbrukarna av färskvatten globalt. I sin rapport från 2023 så uppskattar Världsnaturfonden att över 70 procent av världens färskvatten används inom jordbruket (WWF, 2023), och i vissa regioner, såsom Afrika och Asien, kan siffran vara så hög som 90 procent (FAO, 2021). Med tanke på att så mycket som var tredje person av världens befolkning redan lever i områden med vattenbrist (IPCC 2022), blir behovet av effektiv vattenhantering inom jordbruket alltmer kritiskt.

Om vi kan terraformera torra områden och förbättra vattenlagring, kan vi inte bara säkerställa en mer hållbar vattenförsörjning utan också förbättra jordbrukets resiliens. Detta skulle kunna minska behovet av att överutnyttja grundvatten och istället skapa självförsörjande ekosystem där jordbruket kan frodas även i utsatta regioner. Men där motsatsen skulle kunna innebära risk för svält och geopoliska konflikter som skulle ha betydande större effekt på vår fragila planet på mycket kortare sikt än själva klimatet.

Lösningen

En holistisk strategi: terraformering som en cocktail av åtgärder

Klimatförändringar är inte en utmaning med en enkel lösning. En verklig effekt kan endast uppnås genom en kombination av strategier – en cocktail av åtgärder som samverkar för att bromsa den globala uppvärmningen.

Integrerad biogeofysisk klimatintervention

Genom att kombinera vattenlagring, vegetation och molnbildning kan vi skapa en negativ radiativ effekt som minskar den energi jorden absorberar och därmed aktivt kyla ner planeten. Ett system som binder 55 783 gigaton vatten, vilket motsvarar ungefär 0,5 gigaton per km² terraformerad mark, skulle kunna dämpa den globala temperaturökningen med 0,024 grader per år (beräknat utifrån den årliga temperaturökningen och vår tidigare analys av terraformeringens kylande effekt).

Vatten i marken fungerar inte bara som en temperaturregulator utan skapar också förutsättningar för återväxt av naturliga ekosystem. De ekosystem som återställs genom terraformering har dessutom potential att årligen binda stora delar av världens årliga koldioxidutsläpp vilket i sin tur kommer att ha en ytterligare inbromsande effekt.

Avsaltning och vattendistribution

Snarare än att transportera smältvatten från polerna kan vi direkt använda havsvatten genom avancerad avsaltning. Moderna teknologier gör det nu möjligt att effektivt producera sötvatten och distribuera det till torra områden (European Commission, 2022; FAO, 2021). Genom att skapa artificiella sjöar och vattenreservoarer i strategiska områden kan vi stärka det lokala ekosystemet och minska temperaturhöjningen regionalt.

Återställning av vegetationszoner

En nyckelkomponent i terraformering är att återskapa vegetation i torra områden. Träd och växter fungerar som naturliga luftkonditioneringssystem genom att kyla ner jorden och avdunsta vatten, vilket i sin tur kan stimulera molnbildning. Genom att använda metoder som "sponge cities" och storskaliga skogsplanteringsprojekt kan vi aktivt återställa den naturliga balansen.

Kommersiella möjligheter och investeringar

Företag som arbetar med avsaltning, vattendistribution och klimatreglering erbjuder enorma investeringsmöjligheter. Att satsa på dessa lösningar är inte bara en klimatinsats utan också en affärsmöjlighet Med en ökande global efterfrågan på vatten och hållbara klimatlösningar kan investeringar i denna sektor visa sig vara extremt lönsamma på sikt. World Economic Forum har identifierat klimatinnovationer som en av de mest lönsamma framtida marknaderna (WEF, 2023).

Istället för ett hot, så kan vatten vara vår lösning. 

Vi bör inte vara rädda för vatten – vi behöver mer av det, och snabbt. Istället för att se smältande isar och stigande havsnivåer som enbart hot, kan vi se det som en möjlighet att omfördela denna resurs till där den behövs mest.

Terraformering kan hjälpa oss att styra vattnet till torra områden, stärka jordbruket och skapa självförsörjande ekosystem som kan motverka klimatförändringar på lång sikt.

Vi har tre stora utmaningar:

1. Den globala uppvärmningen
2. Den växande vattenbristen
3. En debatt som riskerar att distrahera oss från att vidta omfattande och omedelbara åtgärder

Diskussioner är viktiga, men vi måste också våga experimentera och implementera storskaliga lösningar i praktiken.

Genom att kombinera utsläppsminskningar med innovativa teknologier såsom terraformering, avsaltning och biogeofysisk klimat-intervention kan vi aktivt påverka klimatet och skapa en hållbar framtid.

Det är dags att gå från teori till handling. Genom att investera i banbrytande miljöteknik och innovativa lösningar kan vi skapa en framtid där både klimatet och mänskliga behov är i balans, och göra en riktigt bra affär.

Oskar Söderström
Entreprenör och ambassadör för Warp News