• I anläggningen utanför Oslo rör ingen människa salladen, från sådd till färdig förpackning i butiken.
• Hållbarheten ökar från 2 till 4 veckor till 12 veckor, vilket minskar svinnet i butikerna.
• Odlingen sker inomhus året runt, utan bekämpningsmedel och utan import.

Norges första helautomatiska anläggning för grönsaksproduktion togs i drift i höstas. I våras nådde de första produkterna butikshyllorna.

Anläggningen drivs av Himmelgrønt AS, ett samarbete mellan butikskedjan Coop Norge och teknikföretaget Avisomo. Den ligger på Gardermoen utanför Oslo, vilket gör att varorna snabbt kan distribueras till kedjans butiker i hela landet.

Forskaren Ottar Bakås vid SINTEF beskriver att ingen människa rör salladen i anläggningen, från det att den sås och växer till dess att den packas, hamnar i butikshyllan och öppnas av kunden hemma i köket.

Så fungerar odlingen

Metoden kallas vertikal odling och innebär inomhusodling i kontrollerad miljö, där grödorna växer i staplade lager. Ljus, luft och vatten justeras automatiskt. Robotar och automation utför alla moment.

Grönsakerna odlas i ett hyllsystem i flera plan. Ett frö placeras i en enhet, rötterna växer nedåt och får näring via rinnande vatten. Plantan växer ovanpå. De snabbast växande salladerna är klara att skörda på drygt två veckor.

Vertikal odling sker oftast utan jord. Eftersom salladen inte kommer i kontakt med människohänder försvinner flera källor till sjukdomsrisk som annars kan sänka kvaliteten, enligt Bakås. Inomhusodlingen gör också att produktionen kan pågå året runt, utan import och utan bekämpningsmedel eller insekter. När salladen är mogen kan den skäras och läggas i påse direkt.

Mindre matsvinn i butik

Odlingsmodellen ökar hållbarheten för sallad och örter från 2 till 4 veckor till 12 veckor. Livslängden tredubblas alltså. Bakås pekar på att det betyder mycket för butikerna, som kan erbjuda kunderna grönsaker med längre hållbarhet samtidigt som mindre behöver kastas.

Längre hållbarhet gör det också möjligt att ha fler salladsprodukter i sortimentet. Aleksander Lillienskiold, tidigare forskare vid SINTEF, hänvisar till forskning som visar att kunderna köper mer ju bredare sortimentet är, vilket kan ge effekter på folkhälsan.

Färre tunga arbetsmoment

När robotar sköter skörden behövs ingen stor arbetsstyrka. Lillienskiold konstaterar att det löser bemanningsproblem, eftersom Norge har brist på den här typen av arbetskraft. Arbetsuppgifterna blir samtidigt färre tunga och farliga, och mer varierade.

Tekniken passar även för andra grönsaker, som bär, tomater och gurka.

Beredskap och nästa steg

SINTEF har undersökt hur norska och internationella grönsaksodlare automatiserar moment som tidigare gjordes för hand. Forskarna har besökt fyra andra norska odlare utöver Avisomo. De kombinerar automation med manuellt arbete.

Hur mycket automation som passar varierar, och handlar också om investeringar. Därför ser Bakås det som viktigt att utveckla lösningar där samma utrustning kan användas i flera produktionssteg. En avgörande faktor för att modellen ska gå ihop ekonomiskt är att kunna skala upp volymerna.

En rapport från Forsvarets forskningsinstitutt pekar ut matförsörjningen som en av Norges största sårbarheter vid kris eller krig. Lokal och automatiserad grönsaksproduktion har därför betydelse för beredskapen och totalförsvaret, enligt Bakås.

SINTEF har också drivit ett liknande projekt om kött, AutoMeat. I båda projekten undersöker forskarna om kunskap om automation kan föras över från fiskeindustrin, som varit snabbare med tekniken.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.