• En brittisk studie på 25 000 ungdomar under tre år hittar inga bevis för att skärmtid leder till ökad ångest eller depression.
• Varken aktiv eller passiv användning av sociala medier visar samband med försämrad psykisk hälsa.
• Forskarna använde avancerad statistisk metod som skiljer mellan individuella skillnader och förändringar över tid.

Stor brittisk studie följde ungdomar under tre år

Forskare vid University of Manchester har genomfört en av de mest omfattande studierna hittills om sambandet mellan digital teknik och ungdomars psykiska hälsa. Studien följde 25 629 brittiska ungdomar i åldern 11 till 14 år under tre läsår, från hösten 2021 till hösten 2023.

Deltagarna rapporterade hur mycket tid de spenderade på sociala medier som TikTok, Instagram och Snapchat under en normal vardag. De svarade också på frågor om hur ofta de spelade dator- eller konsolspel och besvarade frågor om sina känslor och sitt mående.

Resultaten visar att det inte finns några belägg för att mer tid på sociala medier eller mer frekvent spelande leder till ökade symptom på ångest eller depression bland vare sig flickor eller pojkar.

Metoden möjliggjorde säkrare slutsatser

Studien, publicerad i Journal of Public Health, använde en avancerad statistisk metod kallad random intercept cross-lagged panel model. Denna metod gör det möjligt att skilja mellan stabila skillnader mellan individer och förändringar inom samma individ över tid. Detta är viktigt eftersom tidigare forskning ofta blandat ihop dessa två typer av effekter, vilket kan leda till felaktiga slutsatser.

Forskarna kontrollerade också för faktorer som kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och eventuella särskilda utbildningsbehov.

Aktivt eller passivt användande spelade ingen roll

Forskarna undersökte också om sättet ungdomar använder sociala medier spelar roll. Deltagarna fick uppskatta hur stor del av sin tid de ägnade åt att aktivt delta, som att chatta med andra och posta bilder och videor, jämfört med att passivt skrolla genom flöden och titta på andras inlägg.

Analyserna visade att varken aktiv eller passiv användning av sociala medier hade något samband med utveckling av psykiska problem. Detta resultat utmanar teorin om att passivt scrollande skulle vara mer skadligt än aktivt deltagande.

Spelande kan minska när ungdomar mår dåligt

Studien fann också ett oväntat samband hos pojkar. De som hade mer symptom på psykisk ohälsa spelade mindre spel året efter. Forskarna föreslår att detta kan bero på att ett vanligt symptom på depression är att man drar sig tillbaka från aktiviteter man tidigare tyckt om.

En annan möjlig förklaring är att föräldrar till dessa ungdomar kan ha begränsat deras speltid på grund av oro över sambandet mellan spelande och psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att föräldrar med negativa attityder till spel tenderar att vara mer kontrollerande och att föräldrar ofta sätter strängare spelregler för pojkar än för flickor.

Forskarna uppmanar till förändrat fokus

Forskarna bakom studien betonar att deras resultat inte betyder att allt som händer online är ofarligt. Kränkande meddelanden, press från sociala medier och extremt innehåll kan fortfarande påverka ungdomars välmående negativt. Men att enbart fokusera på skärmtid är inte till hjälp.

Qiqi Cheng, huvudförfattare till studien, säger att resultaten inte stödjer idén att tid på sociala medier eller spelande leder till psykiska problem. Bilden är långt mer komplex än så.

Neil Humphrey, medförfattare, säger att ungdomars val kring sociala medier och spelande kan formas av hur de mår, men inte nödvändigtvis tvärtom. I stället för att skylla på tekniken behöver samhället ägna uppmärksamhet åt vad ungdomar faktiskt gör online, vilka de har kontakt med och hur mycket stöd de känner i sin vardag.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.