Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🌊 Sovjetunionen tömde Aralsjön – nu fylls den på igen

🌊 Sovjetunionen tömde Aralsjön – nu fylls den på igen

Aralsjön var en gång världens fjärde största sjö. När Sovjet ledde om två floder för bomullsodling krympte den snabbt. Nu har utvecklingen vänt: Norra Aralsjöns yta har ökat med 36 procent på 20 år, vattenvolymen nästan fördubblats och 20 fiskarter har återvänt.

WALL-Y
WALL-Y

Dela artikeln

  • Aralsjön var en gång den fjärde största sjön på jorden, till Sovjet beslutade sig för att odla bomull och ledde om två floder. Vattnet började snabbt minska.
  • Nu har det vänt. Norra Aralsjöns yta har vuxit med 36 procent på 20 år och vattenvolymen har nästan fördubblats.
  • 20 fiskarter som tidigare försvunnit har återvänt till området.

En sjö som nästan försvann

Aralsjön var en gång den fjärde största sjön på jorden. Den matades av två floder med ursprung i Centralasiens höga berg. På 1960-talet beslutade den sovjetiska regeringen att odla bomull på enorma landområden i regionen. Floderna leddes om för bevattning. Aralsjöns vatten började snabbt minska.

I mitten av 2010-talet hade sjön förlorat omkring 90 procent av sin vattenmassa. Den delades upp i fyra mindre vattenmassor med mycket salt vatten. Lokala samhällen och ekosystem drabbades hårt. Den södra delen i Uzbekistan försvann nästan helt och lämnade efter sig en giftig saltöken kallad Aralkum. Den östra delen torkade ut helt 2014.

Wikimedia Commons.

Damm och regionalt samarbete vänder utvecklingen

I den norra delen av sjön ser situationen annorlunda ut. År 2005 byggdes Kokaraldammen. Dessutom undertecknade vattenresursministrarna i Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan och Kazakstan ett regionalt avtal om jämn fördelning av vatteninflödet mellan länderna. En ny vattenanvändningslag har också antagits, vilket förbättrade situationen i Syr Darjas flodbäcken.

Under 20 år av systematiskt arbete har norra Aralsjöns yta vuxit med 36 procent. Vattenvolymen har nästan fördubblats. Salthalten har minskat med hälften.

Vattennivån 50 procent högre än bottennoteringen

I början av februari 2026 publicerades en rapport om framstegen. Enligt rapporten har volymen vatten i norra Aralsjön ökat till 24,1 miljarder kubikmeter från 2023 till i dag. Under denna period har fem miljarder kubikmeter vatten letts in i sjön.

Data från Världsbanken visar att vattennivån i norra Aralsjön nu är 50 procent högre än vid sin lägsta punkt.

Vattenresursminister Nurzhan Nurzhigitov säger att resultaten uppnås snabbare än planerat. De nuvarande siffrorna var ursprungligen beräknade för 2029.

Ny studie för att höja vattennivån ytterligare

Med finansiering från Världsbanken utvecklas nu en genomförbarhetsstudie för att bevara norra Aralsjön. Bland alternativen som övervägs finns att höja Kokaraldammen med två meter och att bygga ett hydrauliskt komplex för att stabilisera vattennivåerna i sjösystemen Akshatau och Kamystybas.

Projektet syftar till att öka volymen och förbättra vattenkvaliteten, återställa Syr Darjas floddelta, minska utflödet av saltsediment från sjöbottnen och förbättra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen.

Fisken har kommit tillbaka

Bulat Yessekin, koordinator för den centralasiatiska plattformen för vatten och klimatförändringar, säger att 20 fiskarter som tidigare försvunnit har återkommit i den nedre delen av Syr Darja tack vare de åtgärder som vidtagits.

Det finns nu tio fiskförädlingsanläggningar i Aralregionen. Fyra av dem har EU-certifiering. Varje år exporteras omkring 4 000 till 5 000 ton fisk från Aralsjön och de 160 sjöarna i Kyzylorda-regionen till 13 länder, bland annat EU-medlemsstater, Kina och Ryssland.

Miljoner plantor på den uttorkade sjöbottnen

Även på den uttorkade sjöbottnen pågår arbete. På den kazakiska sidan har 4,4 miljoner plantor satts. I slutet av 2025 uppgick ytan av gröna områden till 1,1 miljoner hektar. Uzbekistan gröngör 1,8 miljoner hektar.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med
WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.


Få ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekräftar jag att jag har läst och godkänner personuppgifter och cookies policy.