Toppen! Nu är du prenumerant på Warp News
Härligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgång till Warp News
Varmt välkommen tillbaka! Du är nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation är nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
📥  En trojansk häst med nanopartiklar slår ut cancerceller

📥 En trojansk häst med nanopartiklar slår ut cancerceller

En cancercell kan luras till att släppa in ett ämne den behöver, bara för att upptäcka att det var en trojansk häst - men då är det för sent.

Per Söderström
Per Söderström

Du gömmer nanopartiklar under en yta av aminosyror som är livsnödvändiga för en cancercell. Cellen släpper därför in ämnet, och fram kommer då medlet som dödar cellen.

Det låter enkelt, eller hur? Försök med nanopartiklar som verktyg för att bekämpa cancer pågår på många håll och i flera varianter. Det här försöket är extra intressant, eftersom det är själva nanopartikeln som är den aktiva beståndsdelen.

Eller som Dalton Day, assisterande professor på Nanyang Technology University  Singapore uttrycker det - många försök använder nanopartiklar som bärare av ett aktivt medel som ska bekämpa cancerceller - i det här fallet är det nanopartikeln som är det aktiva ämnet.

Nanopartikeln ifråga är känd som Nano-pPAAM, med en diameter på trettio nanometer. (Du behöver klyva ett hårstrå i trettio tusen delar för att nå den storleken.) I labtester på råttor har Nano-pPAAM oskadliggjort åttio procent av cancerceller såsom bröst- och hudcancer som man testat det på. (Det ligger i nivå med godkända behandlingsformer.)

Hur då? Då Nano-pPAAM når cellen skapar det kaos genom att cellen sätter igång en egen överproduktion av ROS (reactive oxygen species), och självdör. På så sätt använder man cellens inneboende egenskaper, till att istället förgöra sig själv.

Forskarna siktar på att i framtiden kunna skapa varianter av Nano-pPAAM, som får en mer riktad effekt på olika typer av cancerceller.

Grekerna lurade sin fiende Troja - en häst som Grekerna "lämnat efter sig" rullades in bakom Trojas ointagliga murar, av Trojanerna själva. (Grekerna hade ju lämnat...) Väl inne kunde de Grekiska soldaterna som gömde sig i hästen ta sig ut och öppna stadens portar - inifrån. Troja var inte längre ointagligt.

Hur kommer ämnet in i cellen, då? Cancerceller behöver en särskild aminosyra för att växa. Den heter L-phenylalanine och är en s.k. essentiell aminosyra, som cellen behöver, men inte kan tillverka själv. Det ämnet släpper cellen därför gärna in.

Genom att bädda in det (för cellen) skadliga ämnet Nano-pPAAM i den välkomna aminosyran släpper cancercellen ovetande in den trojanska hästen. Reaktionen som uppstår gör att cellen förstör sig själv.

Som sagt, det låter enkelt, men är det givetvis inte. Många forskningstimmar och tester återstår innan man är i mål.

Den assisterande professorn Tan Ern Yu, vid Tan Tock Seng Hospital, är cancerspecialist. Han var kopplad som oberoende part till studien. Han är optimistisk till resultaten och tillägger att det ofta uppstår resistens mot dagens cancerbehandlingar, varför det är extra viktigt med nya alternativ. Den här studien kan ge ett sådant alternativ.

Låt framtiden komma fortare!

📝 Få en dos faktabaserad optimism varje vecka.

Bli en del av över 15 000 optimistiska, framtidsinriktade prenumeranter som vill att framtiden kommer snabbare.