⏲️ Nytt världsrekord – fusionsreaktor höll plasma stabilt i 22 minuter
Forskningsreaktorn WEST i Frankrike höll plasma stabilt i 1 337 sekunder, drygt 22 minuter, vilket är ett nytt världsrekord. Rekordet överträffade Kinas tidigare notering med cirka 25 procent. Testet visade att reaktorns inre ytor klarade de krävande förhållandena utan att brytas ned.
Dela artikeln
- Forskningsreaktorn WEST i Frankrike höll plasma stabilt i drygt 22 minuter, vilket är ett nytt världsrekord.
- Rekordet överträffade Kinas tidigare notering med cirka 25 procent.
- Testet visade att reaktorns inre ytor klarade de krävande förhållandena utan att brytas ned.
Stabilt plasma i över 20 minuter
Den franska forskningsreaktorn WEST, en så kallad tokamak, har hållit het plasma i 1 337 sekunder. Det motsvarar drygt 22 minuter. Resultatet är ett nytt världsrekord för hur länge en fusionsreaktor har hållit plasma stabilt.
Rekordet slår det tidigare rekordet som sattes bara veckor innan av Kinas EAST-reaktor. Den franska körningen förbättrade tiden med ungefär 25 procent.
Anne-Isabelle Etienvre, forskningsdirektör vid den franska myndigheten CEA, presenterade resultatet. Enligt henne har WEST uppnått en ny teknologisk milstolpe genom att hålla vätebaserat plasma i mer än tjugo minuter med hjälp av 2 megawatt tillförd uppvärmningseffekt.
Så fungerar en tokamak
En tokamak är en ringformad magnetisk behållare. Starka magnetfält styr laddade partiklar så att de cirkulerar runt i ringen i stället för att träffa väggarna. Det kallas magnetisk inneslutning.
Tekniken gör det möjligt att värma en tunn gas tills atomkärnorna har tillräckligt med energi för att smälta samman och frigöra energi. Det är själva grundprincipen bakom fusionsenergi.
Utmaningen är kontroll. Plasma reagerar omedelbart på varje avvikelse, och små instabiliteter kan växa snabbt om forskarteamet inte korrigerar i tid.
Materialens roll
En fungerande fusionsreaktor kräver att materialen i reaktorns inre klarar extrem värme under lång tid. I WEST används volfram i den så kallade divertorregionen, där plasmats värme och partiklar leds bort. Volfram tål höga temperaturer men kräver ändå noggrann styrning för att undvika skador eller att oönskade föroreningar hamnar i plasmat.
Testet i WEST fokuserade på just stabilitet och kontroll, inte på att producera mer energi än det förbrukade. Att nå nettoenergi beror på flera faktorer samtidigt: plasmatäthet, temperatur och hur väl maskinen håller kvar värme och partiklar.
Olika rekord, olika delar av pusslet
Lång drifttid är bara en del av det som krävs för fusionsenergi. Energiproduktion är en annan.
I Storbritannien producerade JET-anläggningen 69 megajoule fusionsenergi i en enda fem sekunder lång puls med en liten mängd bränsle. Det rekordet visade hög energiproduktion under kort tid. WEST-rekordet visade i stället stabilitet under lång tid.
Olika forskningsreaktorer testar olika aspekter av det som behövs. Tillsammans bygger de upp kunskap om vad en framtida kraftverksreaktor behöver klara.
Nästa steg: ITER
I samma region i Frankrike byggs nu den större fusionsreaktorn ITER. Den är konstruerad för att producera cirka 500 megawatt fusionseffekt från ungefär 50 megawatt tillförd uppvärmningseffekt.
Data från WEST kommer att användas när ingenjörer ska driva ITER. Översättningen från experiment till större maskin är hur fusion rör sig från laboratorieförsök till kraftverksrelevanta scenarier.
CEA:s forskarteam planerar längre testkampanjer som sammanlagt ska ge timmar av plasmatid, med gradvis ökad effekt. Varje förlängning stärker kunskapen om säker och repeterbar drift.
Fusionsreaktioner skapar inte långlivat radioaktivt avfall som fissionsreaktorer gör. Snabba neutroner kan dock aktivera metallstrukturerna runt plasmat, vilket är anledningen till att materialval och konstruktion är centrala frågor. Tritium, en radioaktiv vätgasisotop med kort halveringstid, används i ett slutet kretslopp på plats.
WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.