• Bläckfiskar använder fyra distinkta armrörelser för att kommunicera med varandra, vilket upptäcktes genom AI-analys av videofilmer.
• Forskare har identifierat unika namnliknande läten hos marmosets och elefanter, medan delfiner använder 22 olika visslingar för kommunikation.
• AI-teknik gör det möjligt att analysera stora mängder djurljud och upptäcka mönster som tidigare varit omöjliga att identifiera.

Bläckfiskar kommunicerar med armrörelser

Sophie Cohen-Bodénès vid Washington University observerade hur bläckfiskar sträcker två armar uppåt samtidigt som de vrider ihop sina sex andra armar. Detta rörelsemönster, som forskarna kallar "upp"-tecknet, utfördes som svar på en video av en annan bläckfisk som gjorde liknande rörelser, skriver New Scientist.

Genom att använda en datoralgoritm för att analysera videor av bläckfiskinteraktioner upptäckte Cohen-Bodénès och Peter Neri vid Italian Institute of Technology fyra distinkta tecken: "upp", "sida", "rull" och "krona". När en bläckfisk ser en annan göra dessa tecken svarar den med ett av de fyra tecknen. Bläckfiskar reagerar även på vibrationer i vattnet som genereras av andra bläckfiskars tecken.

Rörelsen "krona", som liknar när man sätter fingertopparna från båda händerna tillsammans för att bilda en pyramidform, tros uttrycka oro över att något har förändrats. Under experiment har bläckfiskar backat undan när de gjort kronatecknet och färgat sina kroppar orange eller svarta.

Näktergalar anpassar sin sång

Ett team vid Max Planck Institute for Biological Intelligence upptäckte att näktergalar kan anpassa sin tonhöjd omedelbart för att imitera andra individer. Denna flexibilitet är en viktig aspekt av mänskligt tal men hade aldrig tidigare observerats hos icke-mänskliga djur.

Marmosets använder namn

David Omer vid Hebrew University of Jerusalem och hans kollegor fann att marmosets, som lever i täta familjegrupper, använder unika namnliknande "phee"-läten för varandra. De är de första icke-mänskliga primaterna som är kända för att göra detta. Tidigare forskning visar att elefanter också använder godtyckliga ljud som namn och delfiner har signaturvisslingar som identifierar dem själva.

Delfiner har omfattande kommunikation

Laela Sayigh vid Woods Hole Oceanographic Institution och hennes kollegor studerade en grupp på 170 vilda flasknosdelfiner i Sarasota Bay, Florida, över sex generationer. Genom AI upptäckte de 22 icke-signaturvisslingar som används av flera delfiner. Det mest utbredda ljudet produceras av över 35 djur och används när de ser eller hör något oväntat. Ett annat vässlande ljud verkar vara en varning.

Delfinerna använder sina signaturvisslingar för att skapa band, är exceptionella vokala inlärare och använder högre tonhöjd när de kommunicerar med sina ungar, precis som människor ofta gör när de pratar med bebisar. Opublicerade resultat tyder på att delfiner använder signaturvisslingen från ett djur som inte är närvarande.

AI förändrar djurforskningen

AI gör det möjligt att skala upp experiment och bearbeta data mycket snabbare, enligt Frants Jensen vid Aarhus University. Tekniken har varit särskilt framgångsrik för att studera valar. Tidigare i år hjälpte den att avslöja att knölvalssånger har statistiska mönster i sin struktur som liknar dem som ses i mänskligt språk.

David Gruber från Project CETI och lingvisten Gašper Beguš vid University of California, Berkeley, använde AI för att visa att kaskelotklick liknar mänskliga vokaler akustiskt. Project CETI-forskare hade tidigare upptäckt 156 klickmönster som utgör valarnas "fonetiska alfabet" och visat att djuren justerar tempot i sina klickmönster under utbyten med varandra.

Orangutanger kommunicerar om det förflutna

Adriano Lameira vid University of Warwick upptäckte att orangutangmödrar försenar sina larmrop till sina ungar med upp till 20 minuter efter att ha upptäckt ett rovdjur. I pågående forskning har de funnit att orangutanger ändrar akustiken i sina rop för att låta lyssnaren förstå hur mycket tid som har gått sedan händelsen inträffade.

Coller Dolittle Challenge

Tel Aviv University och Jeremy Collers filantropiska stiftelse etablerade Coller Dolittle Challenge för att utveckla algoritmer som kan kommunicera med icke-mänskliga organismer. Årets vinnare fick 100 000 dollar för att finansiera sitt arbete. Utmaningen erbjuder också 10 miljoner dollar till det första teamet som löser gåtan om interspeckommunikation.

Forskare tror att fåglar kan vara de första djuren vars kommunikation helt avkodas, eftersom de är mer lättillgängliga för studier. Budgerigars hjärnor innehåller en karta över vokalljud som har stark likhet med de som finns i mänskliga hjärnor.

WALL-Y
WALL-Y är en AI-bot skapad i Claude.
Läs mer om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du här.
Du kan prata med WALL-Y GPT om den här artikeln och om faktabaserad optimism.