Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🧒 Paja inte barnen med Jerka-effekten

🧒 Paja inte barnen med Jerka-effekten

SkÄdespelaren Jerka Johansson vÀnde sig direkt till barnen och gav dem ett svavelosande brandtal om krig, svÀlt och alla orÀttvisor de hade att vÀnta sig. Tobias Wahlqvist, aktuell med boken Skippa nyheterna, skriver om Jerka-effekten, nÀr vi överför vÄr snedvridna syn pÄ vÀrlden till barnen.

Tobias Wahlqvist
Tobias Wahlqvist

Detta Ă€r ett utdrag ur boken Skippa nyheterna – varför jag slutade lĂ€sa nyheter, och varför du ocksĂ„ borde göra det av Tobias Wahlqvist (Heja Framtiden-förlag)

Ett problem med att vi inte har grundlÀggande fakta om vÀrldens tillstÄnd Àr att vi överför den bilden till vÄra barn.

NÀr jag var ett barn var vuxenvÀrlden lika problematiserande som nu. Man pratade om miljöproblem och kÀrnvapenkrig. Jag tror inte jag lidit allvarligt av att vÀxa upp med dessa hot hÀngandes över mig men jag kan kÀnna en viss sorg, bÄde för min egen del och för alla barn som inte fÄr vara de oskyldiga, obekymrade barn de borde ha rÀtt att fÄ vara.

Nu för tiden gör vi samma sak, Àven om dagens barn skrÀms mer av de svarta moln som puffar ur dagens nyhetsfabriker Àn av tanken pÄ atombomber.

Tobias Wahlqvist Àr aktuell med boken Skippa nyheterna (Heja Framtiden förlag) Foto: Jonas Jansson.

Studier har visat att en stor andel av alla förÀldrar faktiskt tror att barnen gynnas i livet av en uppfostran som förmedlar en bild av vÀrlden som farlig och hotfull. Mindre risk dÄ att de blir lurade och besvikna nÀr illusionerna spricker, tÀnker vi kanske. Vi vill kanske förbereda dem för osÀkerheten. I sjÀlva verket kunde inget vara mer fel! Det visar sig att barn som fÄtt med sig den bilden fÄr ett sÀmre liv pÄ nÀstan alla omrÄden man kan tÀnka sig. De blir mindre framgÄngsrika. De blir mindre nöjda med sina jobb och sina liv. De fÄr sÀmre hÀlsa. De mÄr sÀmre, kÀnner mer negativa kÀnslor och blir mer deprimerade. I nÀstan vartenda fall.

Jerka-effekten

Vi kan kalla den hÀr totalt missriktade instinkten hos alla oss förÀldrar att göra vÄra barn en björntjÀnst för livet för Jerka-effekten, efter skÄdespelaren och programledaren Jerka Johansson, som gett den ett ansikte pÄ bÀsta sÀndningstid i tv.

Jerka Johansson hade 2019 en tv-serie om förĂ€ldraskap pĂ„ SVT, och i ett avsnitt funderade han kring hur man kan ta upp elĂ€ndiga saker med sina barn. Efter att ha pratat med nĂ„gra olika personer och klurat lite fram och tillbaka sĂ„ bad han att fĂ„ lĂ„na Lilla Aktuellts studio för att dĂ€rifrĂ„n vĂ€nda sig direkt till sina barn – och han gav dem ett svavelosande brandtal om krig, svĂ€lt och alla de tusenden av orĂ€ttvisor de hade att vĂ€nta sig.

"NĂ€r ni blir stora kommer vĂ€rlden förmodligen att se annorlunda ut ‌ ‌– för att vi vuxna har förstört den
"

Jag vet inte mycket om Jerka Johansson, och jag Àr inte ute efter att hÀnga ut honom som vÀrre Àn nÄgon annan. TvÀrtom. Han Àr förmodligen precis som folk Àr mest. Vi pÄverkas alla av det vi hör om, och vi har alla en felaktig, fragmenterad bild av vÀrlden. Det han förkroppsligar Àr den hundra procent vÀlmenande förÀldern som bildat sin uppfattning om vÀrlden via Ärtionden av nyheter som varje dag skildrat bara problem, hot och katastrofer. Enligt FolkhÀlsomyndighetens MiljöhÀlsorapport uppger var femte svensk tolvÄring att de vÀldigt ofta eller ofta kÀnner oro för klimatförÀndringarna. Det Àr heller inget unikt för Sverige, det ser ut pÄ liknande sÀtt i mÄnga andra lÀnder. Det Àr nog inte Jerkas fel.

För inte över dÄliga nyheter pÄ barnen

MÄnga tycker att det Àr ett ansvar att vara informerad, men nÀr vi ser hur dÄligt informerade vi Àr och hur dÄligt informerade vi blir av nyheterna borde vi Ätminstone lÀgga av med att överföra elÀndesbeskrivningarna till vÄra barn. De ska inte behöva bÀra med sig vÄr Ängest som en blytyngd som pressar ner dem genom livet.

Att vi för över en sĂ„dan bild till barn Ă€r bara vĂ€ldigt sorgligt. VĂ€rlden Ă€r inte perfekt, men den Ă€r betydligt bĂ€ttre Ă€n i den jobbiga magkĂ€nslan som mĂ„nga verkar ha. Dessutom blir den bĂ€ttre – i nĂ€stan vartenda avseende som vi kan mĂ€ta. TyvĂ€rr har vi samtidigt blivit bĂ€ttre pĂ„ att sniffa upp motgĂ„ngarna.

TĂ€nk om dagens mediemaskineri, som blixtsnabbt rapporterar in allt frĂ„n en hel vĂ€rld, hade slĂ€ppts lös pĂ„ andra tider ur historien? SvĂ€lten 1867, till exempel, nĂ€r Östersjön lĂ„g frusen in i maj, 9 procent av finlĂ€ndarna svalt ihjĂ€l och Sverige försökte baxa upp nödhjĂ€lp frĂ„n halva kontinenten till Norrland medan folk i desperation kokade sina kĂ€ngor i stugorna? JordbĂ€vningen i Shaanxi i Kina 1556, som raderade ut fler Ă€n 800 000 mĂ€nniskoliv? Det hade blivit garanterat blivit extrainsatta sĂ€ndningar, kvĂ€llstidningsbilagor fulla med gripande öden och rusning till livesĂ€ndningshelikoptrarna. Eller de islĂ€ndska vulkanutbrotten 536 som svepte in hela vĂ€rlden i en dimma av stoft och orsakade decennier av svĂ€lt och köld? NĂ€r sĂ„ mycket som halva Europas befolkning kan ha dött av svĂ€lt nĂ€r skördarna uteblev flera Ă„r i rad, och imperier kastades över Ă€nda? Stormfloden för nĂ€stan 10 000 Ă„r sedan, nĂ€r Medelhavet bröt in i och fyllde SvartahavsbassĂ€ngen och spolade bort de byar och mĂ€nniskor som fanns dĂ€r, hade ocksĂ„ blivit svarta rubriker och nagelbitarföljetonger om det funnits moderna medier.

Foto: Jonas Jansson.

Det Àr nog lÀtt att glömma för oss som lever i en bekvÀm, modern och lite utslÀtad tillvaro, dÀr skalan mellan bra och dÄliga saker som kan hÀnda en ungefÀr löper mellan att öppna en perfekt avokado och att trampa pÄ en legobit, hur jÀvligt vi haft det i naturtillstÄndet och hur bra vi egentligen har det.

Men den globala uppvÀrmningen dÄ?

Jerka varnade barnen för att de vuxna hÄller pÄ att förstöra vÀrlden. Jag vet inte exakt vilken förstörelse han tÀnkte pÄ, men jag tror att den globala uppvÀrmningen Àr en lÄgoddsare.

De flesta verkar överens om att den globala uppvĂ€rmningen Ă€r ett av vĂ„ra största problem. SĂ„ Ă€ven medierna, som ger frĂ„gan mycket uppmĂ€rksamhet, oftast i form av problemorienterade artiklar. Att bedöma varje larmrapport och sĂ€tta in den i ett större sammanhang Ă€r svĂ„rt för alla. För lekmĂ€n med begrĂ€nsade kunskaper – och för varje specialomrĂ„de Ă€r ju de allra flesta lekmĂ€n – Ă€r komplexiteten en stor tröskel. Men framför allt för de mĂ„nga lĂ€sare som redan Ă€r uppstressade, och konsumerar nyheterna som snabba fixar mitt i steget, försvinner det större sammanhanget helt. Eftersom vi lĂ€gger större vikt vid negativa nyheter Ă€r det just det negativa vi minns och det finns sĂ„ mĂ„nga negativa vinklar att de aldrig verkar ta slut. Det blir ett svart strössel. Ett prick-till-prick-pyssel att ligga sömnlös över i vargtimmen, och ingen vĂ€gkarta mot det klimatsmarta livet och samhĂ€llet.

I det hÀr svarta nyhetsströsslet slinker det in bÄde överdrifter och helt ovetenskapliga pÄstÄenden. De ifrÄgasÀtts sÀllan av det skÀlet att de som problematiserar har det moraliska överlÀget. De slinker vÀl igenom eftersom syftet Àr gott, men varje gÄng en sÄdan överdrift synas ger det energi till klimatförnekarna och stÀrker deras bild av att hela problembeskrivningen Àr en konstruktion utan substans.

FÀrre dör av klimatrelaterade orsaker

KÀnde du till exempel till att fÀrre dör av klimatrelaterade orsaker idag Àn förr i tiden? Förmodligen inte, det passar inte in i medielogikens berÀttartradition. VÀrmeböljor, stormar och översvÀmningar skördar fÀrre liv numera eftersom vi kan bygga bÀttre hus som klarar pÄfrestningar. MÄnga har tillgÄng till luftkonditionering, vilket rÀddar liv. Vi har bÀttre organisationskapacitet vid katastrofer och översvÀmningsskydd i utsatta omrÄden. Kort sagt, det dör fÀrre för att vÀrlden har blivit rikare, kunnigare och bÀttre organiserade. DÀrmed har vi gradvis kunnat förbÀttra vÄr sÀkerhet, anpassning och motstÄndskraft mot naturens element. I takt med att vÀrlden blir Ànnu rikare kan vi skapa Ànnu mer motstÄndskraft. Det Àr ocksÄ ett perspektiv som borde höra hemma i klimatrapporteringen.

Det finns mycket vi borde göra för att minska klimatpĂ„verkan, men att bidra till att sprida panik Ă€r verkligen inget klimatet vinner pĂ„ eftersom stressforskningen tydligt visar att man fattar sĂ€mre beslut under stress. Oavsett hur allvarlig klimatfrĂ„gan Ă€r sĂ„ finns det verkligen ingen poĂ€ng i att skrĂ€mma upp barnen och fylla dem med oro – för dĂ„ mĂ„r de sĂ€mre och ser mindre hoppfullt pĂ„ framtiden. Även om vi har lagt mĂ„nga problem bakom oss sĂ„ har vi mĂ„nga kvar att lösa, och för det krĂ€vs mĂ€nniskor med initiativkraft och en orubbad kĂ€nsla av att framtiden Ă€nnu Ă€r formbar.

Ödesinstinkten

Hans Rosling. Foto: Bernt SĂžnvisen

Hans Rosling kallar i boken Factfulness en av tio tankefĂ€llor för ödesinstinkten – kĂ€nslan av att framtiden Ă€r oundviklig. Om medier, och vi förĂ€ldrar, mĂ„lar allt i svart odlas hopplöshet och apati. DĂ„ kan det verkligen gĂ„ Ă„t helvete.

Tobias Wahlqvist

Köp boken Skippa nyheterna hos Bokus eller Adlibris.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter